I NATT: Sverige kan få snabbspår till Nato

2022 03 17

Sverige skulle vara särskilt sårbart under tiden en ansökan till Nato lämnas in och hanteras av alliansen. Det är ett argument som används flitigt i debatten om medlemskap i Nato.

En oro som nu tonas ner av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Sverige står redan nära Nato

– Om Sverige och Finland väljer att ansöka, så finns det inga andra länder i världen som står närmare Nato än de länderna, säger Jens Stoltenberg till SR Ekot.

Han framhäver att Nato och ländernas intensifierade samarbete skulle påskynda en ansökan till militäralliansen.

Huvudargumenten bakom detta resonemang är att Sverige och Finland redan tränar tillsammans med Nato, har avtal med alliansen och efter att kriget i Ukraina bröt ut har även Nato och länderna ett större löpande informationsutbyte, konstaterar Stoltenberg.

 Får hitta en lösning

Att Sverige skulle vara särskilt sårbart vid en ansökan till Nato, då alliansens kollektiva försvar inte omfattar ett land med en pågående ansökan, tonas ner av Stoltenberg.

Han tror att det skulle vara möjligt att hitta lösningar, som skulle innebära att Finland och Sverige skulle vara garanterade skydd under en pågående ansökan. Han vill dock inte gå in på detaljer.

– Jag är säker på att vi hittar ett sätt att hantera situationen, säger han till SR.

Då kan Sverige gå med i Nato

En avgörande faktor för ett svenskt framtida medlemskap i Nato är maktkampen inom Socialdemokraterna.

Det skriver tidigare utrikesminister Carl Bildt (M) i en kolumn i Washington Post. Han framhäver att den yngre generationen inom Socialdemokraterna, som har en positivare inställning till Nato, måste segra för att ett svenskt medlemskap ska bli verklighet.

– Partiet kommer nu få se en kamp mellan en äldre generation och de yngre som ser på världen med nya ögon, skriver Carl Bild i Washington Post.

Efter initial tvekan

Opinionsbilden både i Sverige och Finland har svängt kraftigt för ett Natomedlemskap konstaterar Carl Bildt som samtidigt betonar att frågan måste övervägas noggrant.

– Efter Rysslands aggression mot Ukraina har en helt ny säkerhetssituation uppstått. Efter initial tvekan har både Sverige och Finland beslutat sig för att sända vapen till Ukraina då hela Europas säkerhet står på spel, slår Carl Bildt fast i Washington Post.

Ingen väg tillbaka för Sverige

– Av minst 17 000 anti-stridsvagnsvapen som rapporterats ha sänts till Ukraina är 5 000 direkt från svenska vapenlagret. Relationen med Moskvaregimen kommer som ett resultat vara nästan säkert djupt fientligt så länge Putin är kvar vid makten.

– Det finns ingen väg tillbaka till den gamla illusionen av neutralitet, betonar Carl Bildt.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen