Därför väntas rysk vapenbrist leda till ökat antal civila offer i Ukraina

2022 03 17

Ryssland tvingas nu använda äldre vapen som är mindre precisa och mindre militärt effektiva.

Det kommer i sin tur leda till fler civila offer, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste underrättelserapport på torsdag.

Anledningen

I rapporten konstaterats det att den ryska offensiven har avstannat och att det kan leda till förändringar i den ryska arméns krigsföring.

– På grund av att den ryska militären har misslyckats med att nå sina mål har Ryssland ”förmodligen förbrukat fler avfyrade luftvapen än vad de ursprungligen planerade för”, skriver departementet.

Kan öka antalet civila offer

Det leder i sin tur till att Ryssland tvingas att använda vapen som är mycket opålitligare än de avancerade vapen som armén har förbrukat. Vapen som enligt underrättelserapporten är mindre pålitliga och mindre precisa, vilket sannolikt kommer leda till fler civila offer.

Så kommer Ryssland attackera

Det brittiska försvarsdepartementet varnar för att Ryssland kommer att använda sig av så kallade ”Stand-off air launched weapons”, som avfyras från ett stridsflygplan som befinner sig långt bort från det avsedda målet.

En primär anledning till den påstådda ryska taktiken är att undvika motattacker. Att skjuta på avstånd minimerar risken för en vedergällningsattack mot flygbesättningen, skriver BBC.

Ryska offensiven står still

– Det ukrainska motståndet är fortsatt starkt och välkoordinerat. Den stora majoriteten av ukrainskt territorium, inklusive alla större städer, är kvar i ukrainska händer, konstaterar brittiska försvarsdepartementet i rapporten.

Enligt rapporten har den ryska offensiven ”avstannat”. Ukrainas militär uppger att Rysslands numera övergått till flygattacker, bombningar och beskjutning av civilbefolkningen – eftersom de har ”misslyckats” med sina markoperationer, rapporterar BBC.

Stora ryska förluster

Moskva har hittills rapporterat om 500 dödsfall bland de ryska soldaterna. Enligt amerikanska underrättelsetjänsten är den korrekta siffran närmare 7 000, uppger BBC.

Foto: Ministry of Defence of the Russian Federation

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april.

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning.

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor.

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är.

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot.

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt.

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen