Panik i Ryssland: Inslag om Putin stoppas

2026 06 09

Det inhemska stödet för Rysslands diktator Vladimir Putin har sjunkit till en ny bottennivå.

Enligt den senaste så kallade ”öppna opinionsundersökningen” från det statliga ryska opinionsinstitutet Vtsiom svarar endast 29,5 procent av de tillfrågade att de har förtroende för Putin. I undersökningen får deltagarna själva ange vilka politiker de litar på, utan att först presenteras med några namn eller svarsalternativ.

Siffran på 29,5 procent markerar det lägsta stödet för diktatorn sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022.

I samma mätning 2014 noterade den ryske ledaren ett stöd på 68 procent. Elva år senare har stödet rasat med 38,5 procentenheter.

Nu har Kreml fått nog.

Vtsiom har beordrats att sluta publicera så kallade ”öppna opinionsmätningar” om förtroendet för Putin.

Vanligtvis publiceras mätningarna månadsvis. Nu har de uteblivit två månader i rad, rapporterar oberoende Moscow Times.

”Urholkar det sociala kontraktet”

Tatyana Katsuyeva-Jean är chef för det rysk-eurasiska centret vid Frankrikes institut för internationella relationer.

I en kommentar till Moscow Times konstaterar hon att Ukrainakriget har skapat en "kombination av utmaningar” för Putin som han aldrig har upplevt.

– Putin är indragen i ett krig han varken kan vinna eller avsluta – ett krig som urholkar det outtalade sociala kontraktet om stabilitet och förutsägbarhet i utbyte mot lojalitet, framhåller Katsuyeva-Jean.

Vidare konstaterar hon att de ekonomiska prognoserna i Ryssland blir allt dystrare, samt att ryska invånare känner ökad oro över kostnadsökningar och nedstängningar av internet.

Bilden delas av statsvetaren Ilja Grasjtjenkov. Han beskriver hur oron växer i det ryska samhället.

Grasjtjenkov hänvisar till undersökningar från Rysslands största opinionsundersökningsinstitut FOM där över hälften av deltagarna svarar att de känner sig oroliga.

LÄS MER:

Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

Seger för Moskva – Natoland trycker på stoppknappen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kalldusch för hushållen – beskedet ingen vill ha

2026 06 10

Räkna med dyrare kvitton framöver.

Nu ger svenska storföretag besked om nya prishöjningar.

Enligt en kartläggning från Riksbanken planerar samtliga företag att höja sina försäljningspriser det kommande året.

Prishöjningarna kommer att ske, oavsett om ett fredsavtal i Mellanöstern nås i närtid.

– Även om det blir fred i dag finns det kostnadsökningar som kommer behöva tas ut, framhåller Riksbanken.

Mycket kan ändras

Det är fortfarande osäkert hur stora prishöjningarna kommer att bli för svenska konsumenter.

– Än så länge pratar de om mindre prishöjningar, men det beror på hur kostnaderna och efterfrågan utvecklas, uppger Riksbanken.

Inflationen stiger

Beskedet om prisökningarna kommer efter att inflationen enligt KPIF steg från 0,8 procent till 1,5 procent i maj.

– Preliminära beräkningar visar att energi- och tjänstepriserna ökade i maj vilket bidrog till inflationstaktens uppgång, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Stor osäkerhet

Enligt Riksbankens kartläggning pressas många svenska företag av högre oljepriser till följd av energikrisen i Mellanöstern.

Än så länge är dock situationen hanterbar.

– Det beror bland annat på att företagen blivit mer motståndskraftiga mot olika typer av störningar efter lärdomarna från de senaste årens kriser. Men ju längre kriget pågår, desto större förväntas effekten bli för både företagen och ekonomin i stort. Även om kriget får en lösning i närtid väntas vissa kostnader förbli förhöjda under en period, framhåller Riksbanken.

ANDRA LÄSER: Populär investering kan rasa 20 procent – analytiker varnar

Högre matpriser

Krisen i Mellanöstern har bland annat lett till ökade kostnader för svenskt jordbruk.

Kostnaderna har ökat kraftigt för både drivmedel och gödsel, vilket befaras leda till högre matpriser i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

SMHI varnar: Kan bli extremt kallt i Sverige

2026 06 10

SMHI varnar för ändrade väderförhållanden i Sverige.

Larmet om ett allt varmare klimat har under många år dominerat diskussionen om framtidens temperaturer i Sverige och världen.

Men risken finns att det istället blir tvärt om.

SMHI varnar nu för ökande risker att havströmsystemet Amoc i Atlanten kan kollapsa, rapporterar DN.

– Det har kommit mycket ny forskning på senare tid som säger att riskerna är större än vad vi har trott innan. Jag skulle säga att mycket forskning pekar nu på att läget är värre än vad det framställs som i IPCC-rapporten som kom för fem år sedan, säger oceanografen Ola Kalén vid väderinstitutet, till DN.

Andra länder

Flera andra länder har tidigare slagit larm om utvecklingen.

På Island klassas det som ett nationellt säkerhetshot.

I Finland har forskare vid det Meteorologiska institutet gjort beräkningar med scenarion där medeltemperaturen kan minska med hela 35 grader, har Iltalehti tidigare rapporterat.

– Jag ser inget sätt för mänskligheten att anpassa sig till en så drastisk temperatursänkning på så kort tid, uppgav forskaren Mika Rantanen, till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Populär investering kan rasa 20 procent – analytiker varnar

SMHI agerar

Nu agerar också Sverige.

SMHI kommer framöver kartlägga utvecklingen och forskningen kring hur en eventuell kollaps av Amoc skulle drabbat det svenska samhället.

Och väderinstitutet ser brister i hur förberett Sverige är för en sådan händelseutveckling.

– Jag skulle säga att man generellt är oförberedd på scenarier där man behöver hantera en nedkylning, säger Ola Kalén, till DN.

Nederländsk varning

En nederländska studie från Utrecht University varnar för samma sak, rapporterar SVT.

Temperaturerna i Sverige kan sjunka drastiskt framöver.

– Några av förändringarna är snabba och dramatiska. I till exempel Sverige ser vi sjunkande temperaturer med upp till 20 grader inom ett århundrade, har René van Westen som är en av de forskarna som står bakom studien, sagt till kanalen.

LÄS OCKSÅ: MARDRÖMSBESKED: Bränslepriset kan dubbleras

Foto: Pavel Lozovikov

Text: Redaktionen