Svensk ost börjar tillverkas i Ryssland

2026 06 13

En svensk mejerijätte startar produktion i Ryssland.

Arla står bakom ostproduktion i Ryssland.

Detta trots att bolaget drog sig ur Ryssland efter invasionen av Ukraina, rapporterar SvD.

Sammanslagning med tysk jätte

Arla och det tyska mejerikooperativet DMK Group har gått samman och bildar en ny jätte inom europeisk mejeriindustri.

Tillsammans samlar de omkring 11 200 mjölkbönder och 28 800 anställda i sju europeiska länder, och det gemensamma huvudkontoret placeras i danska Viby.

Sammanslagningen innebär också en mycket stor produktionsvolym.

Den nya koncernen väntas omsätta över 215 miljarder kronor per år och hantera omkring 19,4 miljarder kilo mjölk årligen.

Verksamhet i Ryssland

DMK Group har samtidigt fortsatt verksamhet i Ryssland, där koncernen driver två mejerianläggningar i sydvästra delen av landet.

Anläggningarna är inriktade på osttillverkning och sysselsätter hundratals lokala medarbetare.

Genom sammanslagningen med den tyska mejerikoncernen DMK Group har Arla blivit del av ett bolag som driver ostproduktion i Ryssland, där mjölk hämtas från lokala jordbruk.

DMK:s verksamhet i Ryssland består bland annat av en ostfabrik i Voronezj-regionen, som fortfarande är i drift trots det förändrade säkerhetsläget i Europa efter invasionen av Ukraina.

Flera västerländska mejeriföretag har lämnat Ryssland, men DMK har valt att behålla sin produktion riktad mot den ryska marknaden.

Även Arla drog sig ut landet efter invasionen av Ukraina.

– Vi avbryter nu vår verksamhet i Ryssland och fokuserar på hur vi bäst kan stödja våra 70 kollegor i Ryssland som berörs direkt av detta, sade Peder Tuborgh, vd för Arla Foods, i ett pressmeddelande, under 2022.

Sandra Eriksson, tillförordnad presschef Arla Sverige uppgav att Arlas verksamhet under tiden var tämligen liten.

– Vi stoppar vår verksamhet i och export till Ryssland. Det omfattar vårt huvudkontor i S:t Petersburg och ett kontor i Moskva, samt ett partnerskap med en mejerianläggning i Kalach, sade Sandra Eriksson, vid tillfället till ATL.

Oklart framöver

Efter att affären nu är genomförd återstår frågan hur Arla ska hantera den ryska verksamheten.

Arla uppger att deras hållning till verksamheten i Ryssland är välkänd och ligger fast.

DMK Group vill inte heller ge några besked om framtiden.

Foto: Jonas Bergsten

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna.

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

– Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Helt ny avgift föreslås – ny faktura för svenska hushåll

2026 06 12

Vattensituationen i delar av Sverige är historiskt allvarlig.

Under större delen av våren har det larmats om grundvattennivåer mycket under det normala i större delen av södra landet. Enligt SMHI riskerar sju län vattenbrist.

– I Ringsjöarna är vattennivån den lägsta sedan mätningarna började 1974, säger Nina Bosshard, vakthavande hydrolog på SMHI, i en kommentar.

Korta duschar räcker inte

I Skåne har det skickats ut akuta kris-sms till hundratusentals svenskar om att minska på vattenanvändningen. Vattnet får enbart användas till det allra viktigaste. Fylla poolen, tvätta bilen eller vattna gräsmattan är bara att glömma.

Men de skarpa uppmaningarna hjälper inte.

Det är dags att ta i med hårdhandskarna och kräva många hushåll på en ny avgift, anser mjukvaru- och teknikföretag Vitec Infometric.

– I dag ingår vattnet oftast i månadsavgiften eller hyran i bostadsrättsföreningar och hyresrätter som en schablon. Det innebär att det inte, rent privatekonomiskt, lönar sig att spara och att den som ändå hushåller subventionerar den som slösar. Det upplevs ofta som orättvist, skriver Vitec Infometric i ett officiellt uttalande.

Vill göra som i Danmark

Det svenska företaget jämför med Danmark. Varje svensk förbrukar drygt 40 procent mer vatten än en dansk, enligt statistik från Svenskt Vatten. Infometric bedömer att det beror på att förbrukningen mäts och debiteras i mer eller mindre alla danska hushåll.

– Mätningar från tusentals lägenheter visar att förbrukningen sjunker med 20–30 procent när hushållen betalar för sitt eget vatten. Investeringen är kostnadseffektiv och betalar sig snabbt. Föreningens vattenkostnad sjunker i takt med förbrukningen. De boende betalar bara för det vatten de själva använder – en rättvisa som uppskattas, framhåller företaget.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Inkludera även kallvatten

Idag kräver Boverkets byggregler individuell mätning av varmvatten vid stambyten och i nybyggda flerfamiljshus. Men det gäller bara varmvatten.

– Lagkravet bör rimligtvis utvidgas till att omfatta både varm- och kallvatten och kompletteras med krav, anser Infometric.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen