4500 står i kö – allvarliga konsekvenser

2026 06 21

Tusentals människor står i kö.

Massor av människor står i kö i sjukvården för att få undersökning.

Vissa får sin diagnos för sent på grund av den långa väntetiden.

Riskerar att dö

I Västerbotten står hela 4 500 personer i kö för att få undersöka mage och tarm, rapporterar SR.

Konsekvensen blir att vissa patienter inte hinner undersökas i tid.

Det rapporteras att en undersökning har försenats med ett och ett halvt år, och när den väl genomfördes så hittades misstänkt cancer.

Vid ytterligare en fördröjd undersökning hittades en stor tumör, enligt radiokanalen.

Av rapporteringen av avvikelser framgår det att människor riskerar att dö på grund av förseningarna.

På Norrlands universitetssjukhus menar man att de norra delarna av landet är särskilt hårt drabbade av problemet.

– I södra Sverige ser inte alls väntetiden ut på det här sättet, det har nog att göra med att det finns mycket privata aktörer, säger Anna-Karin Lundstedt, avdelningschef för kirurgiska mottagningen på Norrlands universitetssjukhus, till radiokanalen.

LÄS OCKSÅ: Regler för husbilar skärps i Sverige

Vill locka privata aktörer

Västerbotten har svårt att hantera den långa kön, trots stora satsningar.

Nu hoppas man på hjälp från privata aktörer.

Anna-Lena Danielsson (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i region Västerbotten, riktar en uppmaning till privata aktörer.

– Om de kommer från södra Sverige, tar med sig personal från södra Sverige och startar upp här i Västerbotten så är de mer än välkomna, säger hon till radiokanalen.

Sjukvårdsköer är ett stort problem runt om i landet, och ser också ut att bli en het fråga i riksdagsvalet 2026.

I december 2025 presenterade dock sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) statistik som visade att väntetiderna hade minskat något, rapporterade SVT.

– Den genomsnittliga väntetiden är fortfarande för lång men vi ser en trend där det går åt rätt håll, sade Elisabet Lann då.

Under 2026 görs det satsningar på att korta köerna till bland annat koloskopi, har Socialstyrelsen meddelat.

Men trots det är det alltså fortfarande många som tvingas vänta på sin undersökning, vilket i värsta fall kan få allvarliga konsekvenser.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Ska sänka skatten på pension: Här är beloppet

2026 06 23

Moderaterna lovar att sänka skatten för pensionärer efter en eventuell valseger i höst.

Partiet lovar att pension som tjänats in genom arbete ska beskattas lägre genom ett nytt skatteavdrag.

Utöver det föreslås personer som fortsätter arbeta efter pensionsåldern att få en extra skattesänkning.

Månadsbeloppet

Nu kommenterar SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson förslagen.

Hon välkomnar beskedet, men framhåller att förslagen inte är tillräckligt omfattande.

Enligt Eriksson kommer skattesänkningarna sannolikt ge någon hundralapp mer i plånboken för flertalet pensionärer, rapporterar Senioren.

– Men förslaget höjer inga pensioner och löser inte bristerna i pensionssystemet. Med andra ord är det tyvärr en fortsättning på lappa-laga-lösningar när det gäller pensionerna, vilket har varit ett problem under en längre tid och under olika regeringar, säger pensionsexperten till tidningen.

– Det är förvisso positivt att problemet med att det inte lönar sig att ha arbetat uppmärksammas, men M-förslaget gör det inte tillräckligt lönsamt att ha arbetat jämfört med den som arbetat lite eller inte alls, konstaterar Eriksson.

Kräver total renovering

Anna Eriksson företräder SPF Seniorerna – en av Sveriges största intresseorganisationer för pensionärer.

SPF vill reformera hela pensionssystemet – bland annat genom en höjd pensionsavgift för att stärka den allmänna pensionen.

– Det behövs en höjd pensionsavgift som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del, och som finansieras genom en omfördelning inom den befintliga arbetsgivaravgiften. Pensionssystemet bör löpande ses över i sin helhet, i stället för att hanteras genom kortsiktiga lappa och laga-lösningar, framhåller organisationen.

Här är SPF:s huvudsakliga reformförslag:

- Höj pensionsavgiften så att den allmänna pensionen stärks.

- Hela pensionssystemet måste ses över

- Genomför reformer som stärker seniorers ställning på arbetsmarknaden.

LÄS OCKSÅ:

Positivt besked till alla som äger begagnade bilar

2 200 drönare har skickats upp – Zelenskyj avslöjar

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen