Kunder rasar mot Biltemas produkt

2026 06 22

En populär vara har skapat storm bland Biltemas kunder.

En produkt från Biltema har utlöst en oväntad debatt.

Kommentarer väller in om att produkten inte bör anses som godkänd och inte uppfyller krav för säker användning.

Storm kring vara

En produkt från Biltema – ett spännband för lastsäkring för 159 kronor – har blivit föremål för starka reaktioner på nätet.

Diskussionen handlar om huruvida produkten uppfyller kraven för säker lastsäkring enligt gällande standarder.

Vissa kunder menar att produkten inte lever upp till kraven och pekar på att den saknar tydlig certifiering.

– Biltemas spännband är inte godkända för lastsäkring på släpvagna. Då dessa saknar de blå lapaprna, är de inte lagliga att använda efter väg enligt standarden för lastsökring 12195-2 skriver en upprörd kund, i en Facebookgrupp om Biltemas produkter.

Andra kunder försvarar produkten och menar att ansvaret i första hand ligger hos användaren själv.

– Det finns inget uttryckligt krav på att spännband måste vara särskilt märkta eller certifierade, men föraren måste kunna visa att lastsäkringsutrustningen har tillräcklig hållfasthet för lasten. Märkta spännband enligt EN 12195-2 är det vanligaste sättet att styrka detta vid en kontroll, skriver en annan.

LÄS MER: Positivt besked till alla som äger begagnade bilar

Splittrar kunderna

Kärnan i kritiken handlar om märkning och standardisering, där vissa användare efterlyser tydligare information om produkten.

I skrivande stund har 168 kommentarer skrivits under produkten.

Samtidigt menar experter att reglerna inte alltid är så enkla som diskussionerna antyder.

De pekar dock på att Biltema borde informera sina kunder om att de inte blivit standardiserade.

– Det borde också framgå även om det inte är avgörande. Det viktigaste är att det finns instruktioner om hur spännbandet ska användas, framhåller Bo Ericsson på Fordonsjuristen, rapporterar Carup.

Jurister och branschkunniga lyfter att bruksanvisning och korrekt användning ofta är avgörande för säkerheten, inte bara märkningen.

Konsekvenser vid fel användning

Experter varnar samtidigt för att felaktig lastsäkring kan få allvarliga konsekvenser i trafiken.

Om lasten inte är korrekt säkrad kan det leda till en säkerhetsrisk vid olyckor och problem med försäkringsbolag.

I vissa fall kan även skadestånd bli aktuellt om utrustning bedömts som bristfällig eller felaktigt informerad.

LÄS MER: 2 200 drönare har skickats upp – Zelenskyj avslöjar

Foto. Biltema

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen