Amerikanskt Natoplan har störtat

2022 03 19

Ett militärflygplan från USA som deltar i Natos stora vinterövning Cold Response har kraschat i Norge.

Ett stort räddningspådrag äger rum just nu söder om Bodø i Nordland i Norge vilket ligger i höjd med Gällivare.

Påträffat kraschat

Besättningen ska bestå av fyra personer och ursprungsplanen var att man skulle ha landat igen klockan 18 i kväll fredag. När planet ännu inte var åter så anmäldes det saknat.

Ett räddningsmanskap i ett Orionplan sattes in i sökandet men väderförhållanden var utmanande och väntas bli ännu värre framöver uppger Hovedredningssentralen till VG.

I samband med sökandet gjorde räddningsinsatsen ett obehaglig upptäckt.

– För inte så länge sedan gjorde man ett fynd på marken, uppger räddningscentralen i Norge.

Av typen US V22 Osprey

Omkring klockan 21.20 konstaterades att man påträffat planet kraschat i Gråtådalen i Beiarn.

Det störtade planet är av typen US V22 Osprey uppger NRK.

Nationaliteten på de fyra personer som fanns ombord på planet är ännu okänd.

Inte framme ännu

Polis och ett räddningsteam på marken dirigeras nu mot olycksplatsen. Hur det har gått med de fyra passagerarna är ännu inte känt.

– Vi har inte nått fram till själva fyndplatsen så man vet inte något om de fyra som var ombord. Men vi vet att det är platsen där en krasch ägt rum, förklarar räddningsmyndighetens presstalesman Jan Eskil Severinsen til NRK.

Jättelik Natoövning

Det aktuella flygplanet ingår i den jättelika Natoövningen Cold Response som genomförs 14 mars till 1 april och omfattar hela 35 000 deltagare från 28 olika länder.

Från Sverige deltar 1 600 soldater och officerare.

Norskledd vinterövning

Cold Response är en norskledd vinterövning där Natoallierade och partnerländer är inbjudna att delta.

– Förutom värdlandet Norges och Natos egna styrkor kommer deltagande enheter från USA, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Danmark, Finland, Tyskland, Spanien, Polen, Portugal, Italien, Estland, Lettland, Litauen, Kanada, Belgien och Sverige, klargör Försvarsmakten på sin webbsida.

Ytterligare länder skall ingå i övningen.

Svenskt deltagande

– De svenska deltagarna på markarenan kommer från Norrbottens regemente, Norrlands dragonregemente, Bodens artilleriregemente, Göta trängregemente, Ledningsregementet, Livgardet, Försvarsmaktens tekniska skola, Försvarsmedicincentrum, Arméstaben och Markstridsskolan, uppger Försvarsmakten.

Förutom de svenska markförbanden deltar även flygvapnet med förband ur Norrbottens flygflottilj, F 21, med Jas 39 Gripen.

Uppdaterad information

Räddningstjänsten uppger att planet kraschat med omkring 1,8 kilometers avstånd till närmaste bebyggelse. Det är brant terräng med mycket skog och räddningspatrullerna har i första hand sänts ut med hjälp med snöskoter.

Passagerarna ombord planet ska vara hemmahörande i USA.

Arkivfoto: US Air Force

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen