1 juli 2026

Varit lagligt i 200 år – nu blir det förbjudet

2026 07 01

Idag den 1 juli träder en rad lagar som föreslagits av regeringen i kraft.

Bland de mest omtalade finns exempelvis sänkt bensinskatt och att alla matbutiker ska tvingas ta emot kontanter.

En annan lag som införs handlar om vilka som får lov att ingå äktenskap.

Från och med idag blir det nämligen förbjudet för två kusiner att gifta sig med varandra. Det är första gången på nästan 200 år som ett sådant förbud upprättats.

– Skyddet för framför allt kvinnor och flickor som lever i en hederskontext måste stärkas i både den straffrättsliga och civilrättsliga lagstiftningen. Ett förbud mot äktenskap mellan kusiner är en viktig åtgärd för att säkerställa varje människas rätt att själv bestämma över sitt liv, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

"Borde redan varit förbjudet"

I praktiken har äktenskap mellan kusiner varit lagligt sedan början av 1800-talet. Innan dess var det kyrkan som bestämde och reglerna var strängare.

Förutom kusinäktenskap förbjuds nu även giftermål mellan halvsyskon samt mellan adoptivsyskon.

– Kusinäktenskap borde redan varit förbjudet i Sverige då vi sett riskerna som dessa äktenskap innebär. Det är bra att regeringen nu går vidare med ett förbud, säger Larry Söder, ledamot i civilutskottet för Kristdemokraterna.

LÄS OCKSÅ: Ryssland stänger gränsövergångar

Fick kritik

När förslaget lades fram i slutet av förra året fick det inledningsvis kritik av Lagrådet, eftersom det ingick att kusinäktenskap som upprättats utomlands före 1 juli 2026 inte skulle erkännas. Ett sådant retroaktivt förbud skulle kunna få svårutredda konsekvenser för makar och den enskilde, löd kritiken.

Att kusingifte, samt äktenskap mellan andra nära släktingar, nu förbjuds är en del av just Tidöavtalet och ämnar att motverka hedersrelaterat förtryck och andra påtryckningar. 

– Alla människor i Sverige ska ha rätt att själva bestämma över sitt liv och vem de vill gifta sig med. Kusinäktenskap är i många fall en del av hedersstrukturer som begränsar flickors och kvinnors frihet. Ett förbud är ett viktigt steg för att trycka tillbaka hedersförtrycket och säkerställa att friheten gäller alla, säger jämställdhetsminister Nina Larsson (L).

Redan erkända kusinäktenskap påverkas inte av förbudet.

LÄS OCKSÅ: Rusning efter populärt fordon

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen