Oväntat hög avgift på väg mot hushållen – redan i höst

2026 07 02

En avgift kan bli kännbart dyrare för hushållen redan till hösten.

Nu varnar Konkurrensverket för att priserna riskerar att bli omotiverat höga.

Kraftigt höjda avgifter

Svenska hushåll kan snart få en betydligt dyrare elräkning.

Det handlar inte främst om själva elen – utan om elnätsavgiften, alltså kostnaden för att få elen levererad hem.

Konkurrensverket slår nu larm om att det finns en tydlig risk för att avgifterna blir för höga.

– Intäktsramarna som gäller fram till 2027 kan ge elnätsföretagen utrymme att ta ut omotiverat höga elnätsavgifter. Ur ett konkurrensperspektiv ser vi att det kan vara problematiskt, säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman.

Myndigheten menar att elnätsbolagen kan ta ut mer pengar än vad som egentligen motsvarar deras faktiska kostnader.

LÄS MER: 5 000 mer i plånboken för familjer

Så fungerar systemet

Elnätsbolagen i Sverige har monopol i sina områden, vilket betyder att kunderna inte kan välja bolag.

Priserna styrs därför av en regleringsmodell med intäktsramar.

Problemet, enligt Konkurrensverket, är hur man räknar ut vad bolagen får ta betalt.

Bolagen får nämligen ersättning som om de hela tiden byggde helt nya elnät – även om de i verkligheten ofta använder gamla stolpar och ledningar.

Detta gör att intäkterna kan bli mycket högre än de faktiska kostnaderna.

Kan märkas redan i höst

Eftersom reglerna gäller nuvarande period kan effekterna börja slå igenom snabbt.

Det innebär att hushåll kan få se höjda elnätsavgifter redan under hösten, beroende på hur bolagen väljer att prissätta.

– Elnätsföretagen har betydande frihet att själva bestämma sina nätavgifter, under förutsättning att intäkterna inte överstiger den fastställda intäktsramen, uppger myndigheten.

Samtidigt pågår ett arbete för att ändra systemet inför nästa period som startar 2028, då tanken är att i större utsträckning utgå från faktiska kostnader.

Energiföretagen svarar

Energiföretagen Sverige svarar på Konkurrensverkets rapport.

– Det förklaras inte närmare på vilket sätt regleringen kan vara problematisk ur ett konkurrensperspektiv. I avsaknad av konkurrens för de reglerade elnätsföretagen finns bestämmelser i ellagen som har till syfte att säkerställa att avgifterna till kund blir skäliga. Energimarknadsinspektionen, som är utsedd tillsynsmyndighet, fastställer därför vart fjärde år en så kallad intäktsram avseende tillåten skälig intäktsnivå samt kan även öppna tillsyn avseende utformning av de kundspecifika avgifterna, säger Tomas Malmström, ansvarig elnät på Energiföretagen Sverige.

Elnätsavgiften är redan idag en stor del av hushållens elkostnad.

För en genomsnittlig villa kan den stå för omkring en tredjedel av hela elräkningen – och för lägenheter ännu mer.

Det gör att även relativt små höjningar kan märkas tydligt i plånboken.

LÄS MER: Nedgång för Volvobilar

Foto: J Zerdzicki

Text: Redaktionen

Historisk vändning – glädjebesked för regeringen

2026 07 03

När nuvarande styre tillträdde efter valet 2022 var en av huvudfrågorna den eskalerande kriminaliteten med skjutningar och sprängningar.

Utvecklingen behövde vändas, framhöll regeringen.

Nu kommer rapporter om historiskt låga nivåer när det gäller skjutningar.

Under det första halvåret av 2026 är antalet skjutningar i Sverige det lägsta sedan statistiken började föras 2017, meddelar Polismyndigheten.

– Det är mycket positivt med den nedåtgående trenden där betydligt färre dödas eller skadas i skjutvapenvåld, säger Hanna Paradis, tillförordnad chef för polisens nationella driftcenter, i ett uttalande.

Stora förändringar

Under årets första sex månader har 39 skjutningar inträffat i Sverige.

Förra året låg siffran på 86 skjutningar.

Antalet detonationer under 2026 är hittills 68, att jämföra med 108 under de första sex månaderna föregående år.

Minskningen kommer efter att polisen vässat sina arbetsmetoder de senaste åren.

– Genom det arbetet har vi kunnat gripa och lagföra hundratals individer och reducerat de mest våldsdrivande kriminella nätverken som idag är försvagade jämfört med tidigare. Med det sagt saktar vi inte ner. Vi vet att konfliktläget fortsatt är högt, säger Hanna Paradis.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Prioriterad satsning

Redan i våras kom rapporterar om att trenden hade vänt.

Och statsminister Ulf Kristersson (M) utlovade fortsatta satsningar, om sittande regeringen får fortsatt förtroende efter valet i höst, rapporterade Aftonbladet.

– Nu tycker jag att det är rimligt att säga att vi skulle kunna utrota den grova gängkriminaliteten på ytterligare fyra år. Fortsätter vi på samma sätt skulle vi kunna bli av med problemet, sade han till tidningen.

Bara 25 procent kvar

Enligt statsministern är de historiskt låga nivåerna är framgång för regeringens politik.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har varit inne på samma spår.

– Vi har fått ner det 75 procent, det betyder att 25 procent kvar och vi tror vi kan komma väldigt långt med de återstående procenten under en mandatperiod till, sade han till tidningen.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen