UPPGIFTER: Diktatorn redo att ansluta sig till kriget

2022 03 22

Belarus uppges vara dagar från att förstärka Ryssland i Putins krig mot Ukraina.

Uppgifterna kommer från CNN som har talat med tjänstemän från USA och Nato.

“Sannolikt”

En militär tjänsteperson från Nato ska ha sagt att det är “sannolikt” att Belarus kommer att ge sig in i konflikten och att risken håller på att öka.

– Putin behöver stöd. Vad som helst hade hjälpt, säger tjänstepersonen.

Närmsta dagarna

Enligt en källa från den belarusiska oppositionen ska landet vara redo för att gå in och strida i Ukraina redan inom ett par dagar.

Tusentals soldater ska ha förberett sig inför att ansluta sig till Vladimir Putins förödande krig.

Belarusisk offensiv

En högt uppsatt tjänsteman hos Nato säger också att militäralliansen bedömer att den belarusiska regeringen, med diktatorn Aleksandr Lukasjenko i spetsen, “förbereder omgivningen för att rättfärdiga en belarusisk offensiv mot Ukraina”, rapporterar CNN.

Huserar kärnvapen

Sedan en dryg månad tillbaka har Belarus redan hjälpt Ryssland med att husera både soldatstyrkor och kärnvapen i landet.

Uppgifterna om Ryssland verkligen har flyttat kärnvapen till sin allierade är dock fortfarande obekräftade, menar amerikanska källor.

Putin avgör

Från Pentagon har man ännu inte sett några indikationer på att Belarus är på väg att ge sig in i kriget. Om Lukasjenko kommer att skicka trupper till Ryssland avgörs troligtvis av Putin i Moskva, säger den tjänsteperson från Nato som CNN har talat med.

Destabiliserar landet

Enligt samma källa kan en involvering leda till att Belarus destabiliseras.

– Det handlar inte om vad Lukasjenko vill, utan frågan är: vill Putin ha ännu ett instabilt land i regionen?

Språngbräda för attacker

Ryssland har tidigare använt Belarus som en språngbräda för flera attacker mot Ukraina som ägt rum från luften.

Detta ska Nato ha fångat upp via övervakningsplan över den polsk-ukrainska gränsen, uppger CNN.

Europas andra diktatur

Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko använde sig av omfattande valfusk för att klamra sig kvar vid makten i samband med presidentvalet 2020. I samband med valet skakades landet av de största protesterna i nationens historia men med hjälp av sin brutala poliskår slog diktatorn ned protesterna och höll sig kvar vid makten.

Foto: Press Service of the President of the Republic of Belarus

Text: Redaktionen


Få alla pengar tillbaka – helt nytt besked för semesterfirare

2025 11 03

En ny dom i EU-domstolen kan bli vägledande även för svenska turister.

Allt började med två polska semesterfirare som bokat ett femstjärnigt all inclusive-hotell i Albanien.

Resan blev dock en stor besvikelse.

Renoveringsarbeten på hotellet pågick hela dagarna och förde ett förskräckligt oväsen, det var långa köer till restaurangen och ibland tog maten slut.

Det blev för mycket för de två polska gästerna.

Turisterna vidtog rättsliga åtgärder för att få tillbaka sina pengar efter att de ansåg att hela semestern blivit förstörd.

Nu har frågan varit ända uppe i EU-domstolen.

Och där slås det fast att resenärerna kan ha rätt till full återbetalning, rapporterar norska Flysmart24 och Din Side.

Kommer inte undan

Om bristerna är så pass allvarliga att resan inte längre tjänar sitt syfte – eller rent objektivt inte längre är intressant för resenären – bör hela paketresan bedömas som felaktig, enligt domstolen.

Det innebär att arrangören inte kan komma undan med att enbart återbetala en del av priset.

– Om det huvudsakliga syftet med en tjänst går förlorat till följd av brister i tjänsten, bör köparen få full återbetalning, säger Thomas Iversen, chef för konsumenträttigheter på norska Konsumentrådet, till DinSide. 

En återbetalning ska enligt det här resonemanget då gälla även om delar av erbjudandet levererades enligt plan.

LÄS OCKSÅ: Glädjebeskedet: “55 000 kronor billigare för husägare”

Uppmaningen: kräv full återbetalning

Anledningarna till en förstörd semester kan vara flera. Ett byggarbete, som i fallet med de polska turisterna, kan vara ett skäl. Att boendet inte matchar annonsen kan vara ett annat.

– Människor som upplever att deras semester blir förstörd bör försöka kräva full återbetalning, konstaterar Thomas Iversen efter EU-beskedet.

Enligt Europadomstolen ska researrangören inte kunna undgå ansvar såvida inte orsakerna till problemen beror på tredje part.

Felen måste också bedömas vara oförutsedda och oundvikliga för att ansvar inte ska kunna utkrävas.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna – men inte för alla

Foto G. Tischler

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: ”Personliga hot” – USA chockar européer

2025 11 03

USA uppges ha riktat personliga hot mot europeiska förhandlare.

Förhandlare som representerar USA ska enligt flera källor ha riktat personliga hot mot förhandlare från flera europeiska länder.

Hoten ska ha framförts i samband med FN-samtal.

Utsatta för personliga hot

Europeiska förhandlare uppges ha hotats i samband med Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s möte i London förra månaden, rapporterar Politico.

IMO har föreslagit att sjöfartens utsläpp ska minska till noll 2050, vilket flera europeiska länder har ställt sig bakom.

Men Trump-administrationen har starkt vänt sig emot förslaget – och enligt flera källor ska USA:s förhandlare ha riktat personliga hot mot sin europeiska motparter.

– Våra förhandlare hade aldrig tidigare sett detta i några internationella samtal, säger en europeisk tjänsteman, enligt tidningen.

– Människor kallades in till USA:s ambassad i London och utsattes för skrämseltaktik, hot om rivna affärskontrakt och hot om att familjemedlemmar kan förlora visum, berättar tjänstemannen.

LÄS OCKSÅ: EU tvärvänder - viktigt besked för Ukraina

Utsattes för starkt tryck

Flera förhandlare ska ha återvänt hem skakade efter mötet.

– Vi fick återkoppling från ett antal personer som var involverade i förhandlingarna om det tryck de utsattes för, säger en annan tjänsteman till tidningen.

De amerikanska förhandlarna ska alltså ha hotat med konsekvenser både för länderna och för tjänstemännen personligen.

Bakgrunden är att president Trump och hans administration har kallat kampen mot global uppvärmning för ett ”lurendrejeri” och bland annat motsatt sig skatter på utsläpp inom handelssjöfarten.

USA har också öppet sagt att man utöver tullar och hamnavgifter kan överväga ”sanktioner mot tjänstemän som sponsrar aktivistdriven klimatpolitik”.

Det har tidigare rapporterats att bland annat Norge har utsatts för direkta hot i samband med förhandlingarna.

Efter förhandlingarna ledde en omröstning till beslutet att skjuta upp den föreslagna utsläppsskatten i ett år, vilket ses som en framgång för Trump-administrationens linje.

LÄS OCKSÅ: Nya missiler till Ukraina - ska slå till i Ryssland

Foto: G Skidmore samt European Parliament

Text: Redaktionen