JUST NU: Statsministerns besked – Sanktioner får vänta

2022 03 25

Det blev inget beslut om ett femte sanktionspaket mot Ryssland.

Ledarna kunde inte komma överens om sanktionernas utformning på EU-toppmötets första dag. Det bekräftar statsminister Magdalena Andersson (S).

Inga framsteg

– Nej, vi har inte kommit närmare, det kan jag inte säga, säger Magdalena Andersson, till SVT.

Inför mötet har det diskuterats flitigt om ytterligare sanktioner mot Ryssland. Framförallt handlar det om ett tillvägagångsätt för att strypa den stora europeiska importen av rysk gas och olja.

Höjde rösten

Lettlands premiärminister Artur Krisjanis Karins var en av flera ledare som framhävde att sådana sanktioner från EU är nödvändiga.

– Energisanktioner är ett omedelbart sätt att stoppa pengar från att flöda in i Putins kassa. Varje dag som vi skjuter upp sanktioner mot Rysslands ekonomi bibehåller Ryssland sin förmåga att finansiera sin militära maskin, konstaterade den lettiske premiärministern, enligt The Guardian.

Varnar för ett omedelbart förbud

Tyskland, som får drygt 55 procent av sin gasimport från Ryssland, har varnat för att ett omedelbart förbud skulle slå hårt mot Europa och Tyskland.

– Att sluta använda rysk energi från den ena dagen till den andra skulle innebära att vårt land och hela Europa hamnar i en lågkonjunktur, sade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz på onsdagen, enligt The Guardian.

Instämmer med förbundskanslern

Scholz får stöd av Belgiens premiärminister Alexander De Croo, som konstaterade att ett oljeembargo skulle få förödande konsekvenser för Europa.

– Det skulle ha en förödande effekt på den europeiska ekonomin och jag tror inte att det är nödvändigt, framhävde den belgiske premiärministern.

Pratade med Biden

Sveriges statsminister Magdalena Andersson var en av åtta EU-ledare som fick chansen att göra inlägg under mötet med USA:s president Joe Biden, som ägde rum efter Nato och G7-gruppens toppmöten.

– Jag underströk vikten av att vi klarar av att vara eniga över tid, vi kommer att gå in i en tid när våra befolkningar kommer att påverkas av kriget och Putin-priser på el, bensin och diesel och mat och därtill har vi stora flyktingströmmar, säger Andersson till SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen