27okt2025

JUST NU: Rysk befälhavare mördad – av sina egna soldater

2022 03 25

I samband med striderna i Ukraina uppges nu ryska soldater vända sig mot sina egna befälhavare.

Missnöjet inom den ryska diktaturens armé ökar i takt med att en hel del inte går som planerat för Putinregimen. Många soldater har fått se sina unga vänner dödas i striderna och de ryska dödstalen kan enligt vissa uppgifter vara över 15 000 personer.

Mördad av sina egna

Diktatorns anfallskrig mot Ukraina har stött på omfattande problem och nu rapporterar Sky News att befälhavaren för Rysslands 37:e brigad tros ha mördats av de soldater han själv styr över.

Soldaterna mycket upprörda

– Yuri Medvechek som ledde 37:e brigaden tros ha blivit avsiktligt ihjälkörd med ett fordon, uppger Sky News.

Bakgrunden bedöms vara att soldaterna blivit så pass upprörda och arga över arméledningens agerande som lett till att många av soldaternas kamrater dödats på slagfälten.

På grund av förlusterna

– Befälhavaren dödades av sina egna trupper som en konsekvens av de stora förlusterna som hans brigad har drabbats av tror vi, säger en myndighetskälla till Sky News.

– Det ger kanske en insikt i de moraliska utmaningar som de ryska trupperna har, uppger en myndighetskälla till BBC News.

Vissa uppgifter gör gällande att soldaternas mordförsök inte ledde till att befälhavaren avled utan att han fick föras iväg för vård i den ryska lydstaten Belarus.

Sjunde general dödad

Myndighetskällan uppger att ytterligare en hög rysk befälhavare dödats.

Det är generalöjtnanten som leder 49:e kombinerade vapenenheten som skall ha dödats i strid. Det är i så fall den sjunde ryska generalen som förlorat livet i anfallskriget mot Ukraina.

Soldaterna oerfarna

Diktaturen Ryssland hade enligt flera experter räknat med en betydligt snabbare seger och större framgångar i sitt försök att invadera Ukraina men flera olika faktorer bedöms bidra till att det går sämre än väntat för ryssarna.

Flera uppgifter klargör att många ryska soldater är väldigt unga och har begränsad erfarenheter både av militärtjänstgöring och strider.

Låg stridsmoral

Stridsmoralen inom ryska armén är sannolikt betydligt lägre än hos ukrainska armén som försvarar sitt land och sina familjer, rapporterar BBC News.

Dessutom har Ukrainas Väpnade Styrkor och president Volodymyr Zelensky fått betydligt större militärt stöd av USA, Nato och Europeiska Unionen inklusive Sverige och Finland än vad Vladimir Putin tros ha väntat sig.

Då som nu – Diktaturen i öst

Att Sverige sänt vapen till en av parterna i ett pågående krig för första gången sedan finska vinterkriget 1939 är ett tydligt exempel på det resoluta ställningstagande Västeuropa har tagit.

Även den gången var det den brutala diktaturen i öster som var skyldig – Sovjetunionen.

Ryssarna fryser

Ytterligare ett problem för diktaturens soldater är att de är bristfälligt utrustade. Maten räcker inte till, fordonen saknar bränsle och soldaternas kläder är för tunna och för dåliga enligt uppgifter. 
Bland annat ska ryska soldater ha drabbats av köldskador då det är brist på vinterkläder.

Foto: K Schmidt resp resp. Д Григорьев

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen