Nya framgångar för Ukrainas Väpnade Styrkor

2022 03 27

En motattack från Ukrainas sida har pressat tillbaka ryssarna på flera håll i landet under helgen rapporterar CNN.

Återtagit flera orter

Ukrainas framgångar har bland annat ägt rum utanför landets näst största stad, Kharkiv, och TV-kanalen har med hjälp av geografisk verifiering lyckats bekräfta att Ukrainas Väpnade Styrkor nu har återtagit flera mindre orter.

Azovbataljonen deltar

Ryssarna har pressats tillbaka från Vilkhivka tre mil från ryska gränsen och från trakten kring Malaya Rogan två mil från Kharkiv.

Videofilmer visar att ukrainska armén i de aktuella striderna har stöd av den omtalade Azovbataljonen som betecknas som mycket vältränad.

70 ryssar dödade

Videoklippen som CNN kommit över visar intensiv eldgivning mellan bostadshus och i trädgårdar. Vid ett tillfälle ses Ukrainas Väpnade Styrkor röra sig mot en skola där ryska soldater ska finnas.

Enligt en av de soldater som lagt upp videon skall 70 ryska soldater ha dödats i kampen. Ukraina ska även ha tagit över ett antal ryska stridsfordon.

Tunna kläder och ögonbindel

I motattacken ska 27 ryska soldater ha gripits och tagits som krigsfångar. I klippen ses soldaterna avklädda i tunna kläder och iförda ögonbindel.

På videofilmerna ser man även tydligt att en del av de ryska soldaterna är skadade.

Norra Ukraina

Även nära staden Sumy med 300 000 invånare i norra Ukraina ska Ukrainas armé ha befriat flera mindre orter vilket har geoverifierats av CNN.

Tvingas äta katter och hundar

Norr om den svårt belägrade staden Mariupol, där ryssarna utsätter befolkningen för så omänskligt lidande att folk tvingas äta katter och hundar för att inte svälta ihjäl, har två mindre orter befriats från ryssarna enligt regionala militära myndigheter.

Ryska ockupanterna

– Melitopols Territoriala Försvarsbataljon har tillsammans med styrkor från Zaporizizhias Försvarsstyrkor framgångsrikt befriat orterna Poltavka och Malynivka öster om Huliaipole från de ryska ockupanterna, uppger lokala myndigheter på Telegram.

NASA bekräftar

Satellitdata från NASA:s Brandinformations- och Räddningsstyrningsssystem i USA bekräftar att intensiva strider rasat i området.

Ryska regimens strategi är emellertid att avståndsbomba ukrainska städer för att ta kål på invånarna genom svält och bombardemang.

FN kräver att Ryssland upphör med bombningarna mot civila vilket klassas som krigsbrott med Rysslands diktator har nonchalerat kraven.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen