FINLAND: Presidenten i intensiva samtal om Nato – Fokus på ansökningsstegen

2022 03 30

Finlands president Sauli Niinistö har pratat med Natochefen Jens Stoltenberg om hur en finsk ansökan till Nato rent konkret kommer att gå till.

Niinistö har gått ut på sin Facebooksida och betonat att Finlands säkerhet behöver stärkas ytterligare och den finländska TV-kanalen Yle  uppger att Niinistö pratat med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Parterna diskuterade hur det rent konkret ska gå till om Finland skickar in en ansökan till Nato, rapporterar TV-kanalen.

Bekräftade på sociala medier

Den finska presidenten bekräftade samtalen med Stoltenberg på sina sociala medier.

– I detta syfte, under diskussionen med generalsekreterare Stoltenberg, gicks Natos principer och rutiner för att ta emot nya medlemmar igenom grundligt, skrev Niinistö på Twitter och Facebook, enligt Yle.

Viktigt med gemensamt beslut

Samtidigt vidhåller presidenten sin uppfattning om att Finland och Sverige måste fatta ett gemensamt beslut om Nato. Det säger han på onsdagskvällen till Svenska Yle.

– Jag tror att det är viktigt att vi försöker nå samma åsikt. Det är väldigt viktigt och vi försöker hela tiden diskutera med den svenska regeringen och politiker, säger han.

Diskuterar med statsministern

Niinistö berättar att han diskuterar Natofrågan med svenska statsministern Magdalena Andersson (S) flera gånger i veckan. På frågan om Sverige och Finland har en gemensam vilja angående Nato svarar han:

– Vi har hört lite olika kommentarer men låt oss se.

Kan Finland gå med utan Sverige

Huruvida Finland kan gå med i Nato utan Sverige vill inte presidenten svara på.

– Jag säger bara att det vore viktigt att vi hittar en gemensam linje. Finland och Sverige har haft samma åsikter under kanske ett århundrade och jag tror också att det nordiska samarbetet fungerar bäst om vi har samma ställning, säger han till Svenska Yle.

Utesluter folkomröstning

I både Sverige och Finland har röster höjts för en folkomröstning om ett medlemskap i Nato. Niinistö utesluter ett sådant scenario. Han anser att opinionsmätningar, som visat att en klar majoritet av det finska folket säger ja till ett medlemskap, är tillräckligt.

– Nato behöver informationen att folket nu stöder ett medlemskap. Det har vi redan tror jag, säger han och utvecklar sitt resonemang:

– Det jag menade är att också de som har en avvikande opinion måste erkänna att opinionerna är legitima. Nu har jag inte sett någon säga att de här opinionsmätningarna som redan gjorts inte skulle berätta hur saken faktiskt är.

SD har svängt bort från folkomröstning

I Sverige öppnade Sverigedemokraterna i januari för en möjlig folkomröstning om Nato men partiet har sedan dess svängt bort från idén.

Partiledaren Jimmie Åkesson anser inte längre att en folkomröstning är en lika bra idé efter den ryska diktaturens anfallskrig mot Ukraina.

Foto: Jon Norppa, Republikens presidentkansli

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen