Stefan Löfven om Natogräns och Ryssland: ”De ska känna sig säkra”

2022 04 01

Det är knappast säkrare med en Natogräns till Ryssland.

Det konstaterar Sveriges före detta statsminister Stefan Löfven (S) i en intervju med Svenska Yle på fredagsmorgonen.

Kritisk

Löfven är fortfarande kritiskt mot ett svenskt medlemskap i militäralliansen. Han tror inte att det är den fredsåtgärd som behövs i Sverige.

Ryssland vill ha en skarp gräns

– För egen del har jag inte blivit övertygad om att vi helt plötsligt skulle få en säkrare situation om man lägger Natogränsen precis mot Ryssland i hela Europa, utan vi närmar oss en situation som liknar kalla kriget. Nu är det inte Sovjetunionen, det är inte Warszawapakten, utan det är Ryssland som vill ha en skarp gräns, bakom vilken de ska känna sig säkra, säger Löfven till Yle och fortsätter:

– Om vi ska ha Nato och Ryssland precis intill varandra hela vägen, så tror jag inte att det ökar säkerheten. Men nu får analysen visa sitt.

Uppmanar till tålamod

Löfven framhäver att det krävs en grundlig analys av Natofrågan innan Sverige eller Finland tar ett beslut.

– Jag tror att det är rätt av de politiska ledningarna i båda länderna (Finland och Sverige) att de gör en grundlig analys. Men då måste man också göra analysen. Inte bestämma sig i förväg för vad som blir slutresultatet. Analysen måste göras. Vad finns det för fördelar och nackdelar? Vilka är hoten, vilka är möjligheterna?

Har öppnat för Nato

Stefan Löfvens efterträdare Magdalena Andersson (S) har tidigare i veckan öppnat dörren för ett svenskt Natomedlemskap.

– Jag utesluter inte Natomedlemskap på något sätt, sa hon i SVT:s program 30 minuter i onsdags och konstaterade att säkerhetsläget i Europa förändrat situationen.

– Vi kan konstatera att alliansfriheten har tjänat Sverige väl, det har hållit oss utanför konflikter, men när den säkerhetspolitiska kartan ritas om behöver man göra en uppdaterad analys och fatta beslut utifrån den, sa statsministern.

Foto: Ninni Andersson Regerinskansliet 

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


02feb26

”Aldrig sett något liknande” – folk paniksäljer på börsen

2026 02 02

Ädelmetallmarknaden fortsätter att rasa på börsen.

Efter fredagens historiska ras fortsätter guld- och silverpriserna nedåt.

Guldpriset sjönk med ytterligare fyra procent under måndagen till 4 770 dollar per uns efter att ha öppnat på 5 600 dollar per uns på fredagsmorgonen. 

Samtidigt sjönk silverpriset med 9 procent efter fredagens ras på som mest 37 procent.

Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer överraskas av de kraftiga svängningarna, rapporterar Di.

– Jag har aldrig sett något liknande. Det flög upp till månen förra veckan, och nu åker det ned till jorden igen, säger han till tidningen.

– Det var exceptionella rörelser uppåt, och nu är det rakt ned i källan. Det är allt från tvångsförsäljningar till totala panikförsäljningar till följd av fredagens utveckling, fortsätter Kopfer.

”Var inte oväntat”

Maria Landerborn, sparekonom och seniorstrateg på Danske Bank Sverige, anser att nedgången är ganska väntad.

– Att det förr eller senare skulle komma ett bakslag för guldet var inte oväntat efter den kraftiga uppgången, skriver hon i sitt veckobrev.

LÄS MER: Swedbank: Sverige utklassar USA och Europa 

Experten: Se det som ett komplement

Samtidigt betonar Maria Landerborn att de långsiktiga drivkrafterna för ädelmetallmarknaden är intakta.

– Centralbanker, inte minst den kinesiska, väntas fortsätta öka sina guldreserver som en följd av den ökade geopolitiska risken, och det finns en solid efterfrågan från den globala smyckesindustrin.

Vidare skriver experten att investerare som adderar guld till portföljen bör se det som ett långsiktigt komplement till sin portfölj.  

– Guld har en låg korrelation med både aktier och obligationer, och kan därför bidra till att öka den riskjusterade avkastningen. På kort sikt kan dock kursrörelserna åt båda håll bli stora när något stigit kraftigt på kort tid, oavsett om det handlar om en aktie eller en råvara.

LÄS OCKSÅ: “Oacceptabelt” – Lavrov fördömer USA

Foto: A. Nygård

Text: Redaktionen