JUST NU: Ryssland uppges mobilisera i ännu ett land i Europa

2022 04 02

Oron ökar nu för att den ryska regimen ska dra in ännu ett land i kriget.

Ryssland har redan dragit in Belarus i kriget mot Ukraina och nu är risken påtaglig för att ännu ett land – som inte alls är med på noterna i samma utsträckning som Belarus diktator är – ska dras in i kriget.

Befarar militär attack

– Ryska trupper samlas inne i Moldaviens utbrytarrepublik Transnistrien och mobiliserar där för en möjlig attack som skulle öppna upp en ny front [i västra Ukraina], uppger Generalstaben för Ukrainas Väpnade Styrkor enligt Financial Times.

Också drabbat av separatister

Faran för det självständiga landet Moldavien, som ligger mellan Rumänien och Ukraina, är mycket stor då landet har drabbats av samma fenomen som Ukraina – nämligen en ryssinspirerad utbrytarrepublik.

Ukraina drabbades av att separatister i 2 av Ukrainas 27 regioner utropade regionerna som självständiga, Luhansk och Donetsk.

Detta användes sedan av Moskva för att bygga upp desinformation om att befolkningen i de två självutnämnda utbrytarrepublikerna drabbades av massmord av ”knarkarna och nazisterna i Kyiv”.

Ryska styrkor baserade

I Moldavien har den västliga utbrytarrepubliken Transnistrien drabbats av samma kritiska fenomen och i Transnistrien finns ryska styrkor sedan länge baserade.
De ryska styrkorna [i Transnistrien] förbereder att utföra provokationer längs gränsen till Ukraina, befarar Ukrainas Väpnade Styrkor, enligt Financial Times.

Stor oro

– Vi har registrerat förstärkt landsättning av ryska trupper och divisioner i den så kallade Transnistrien-Moldaviska republiken för att manifestera beredskap att gå till attack och möjligen militärt agerande mot Ukraina, uppger Ukrainas Väpnade Styrkor.

En sådan utveckling riskerar att destabilisera hela Moldavien och kan dra in landet i kriget med risk för rysk aggression även mot Moldavien.

Brutala aggressioner

Bedömningen sammanfaller med att ryska trupper drar sig tillbaka från delar av norra Ukraina och oron är stor för att ryssarna har dolda planer på nya brutala aggressioner mot sitt grannland Ukraina efter att ha misslyckats med att inta Kyiv.

Risk för kraftiga attacker

Transnistrien ligger nära Ukrainas tredje största stad tillika den populära turist- och badorten Odesa.

– Situationen är mycket svår. De förbereder för nya kraftiga attacker. Och vi förbereder oss på att försvara oss ännu kraftfullare, säger president Volodymyr Zelensky.

Tre miljoner invånare

Landet Moldavien har 3 miljoner invånare och består av 35 distrikt varav ett är utbrytarrepubliken Transnistrien. Chișinău är landets huvudstad och har närmare 700 000 invånare inklusive förorter.

Moldavien blev självständigt från Sovjetunionen 1991 och har sedan dess varit ett självständigt land som dock levt under allt mer tilltagande hot från Putinregimen maktambitioner att återupprätta Sovjetunionen.

Har EU-positiv president

Landets president är Maia Sandu som vann valet mot en ryskstödd kandidat med segersiffrorna 58 procent mot 42 vid presidentvalet 2020.

Hon är västvänlig och tillhör det höger-mittenorienterade socialliberala Aktions- och Solidaritetspartiet. Hon vill att Moldavien ska erhålla EU-medlemskap.

Arkivfoto: D. Balaure

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


BESKEDET: Alla som jobbar får mer pengar

2026 03 11

Regeringen bekräftar ett glädjande besked för svenska arbetare.

På onsdagen har regeringen sammanfattat det ekonomiska läget och utsikterna framåt.

Den stora osäkerheten i omvärlden – kopplat till bland annat krigen i Iran och Ukraina – kan ställa till det för svensk ekonomi.

Mer glädjande för alla svenskar som jobbar är att reallönerna väntas öka framöver.

Alla som jobbar får mer pengar

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har presenterat en ny prognos över den ekonomiska utvecklingen.

– Överlag väntas stigande reallöner, lägre inflation och skattesänkningar stödja hushållens konsumtion och bostadsmarknaden framgent, framhåller regeringen.

– Samtidigt väntas finanspolitiken bidra till högre offentlig konsumtion och investeringar. 

Viss ljusning

Regeringen vittnar även om en viss ljusning på arbetsmarknaden.

– På arbetsmarknaden syns vissa tecken på återhämtning. Sysselsättningen började öka under slutet av 2025 och arbetsmarknadsindikatorerna tyder på en ökad efterfrågan på arbetskraft i närtid, menas det.

Läs mer: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Stor osäkerhet

Men det råder alltjämt stora osäkerheter i den bredare ekonomin.

Krig i Iran och Ukraina samt förvirring om amerikanska tullar ställer till det.

– Osäkerheten i världsekonomin väntas förbli stor under 2026, särskilt med anledning av kriget i Mellanöstern och den amerikanska administrationens tullutspel i början av året.

Fakta: Reallön 

- Med reallöneutveckling menas den del av löneökningen som blir kvar när man dragit bort prisökningar på varor och tjänster. Det vill säga löneökning minus inflation.  

- Förenklat innebär det att om det du konsumerar ökar i pris sjunker din reallön. Det motsatta sker om varor eller tjänster minskar i pris, då ökar din reallön. Det kan vara lätt att blanda ihop reallön med nominell lön, vilket är den siffra du ser i din lönespecifikation. Även om din nominella lön är oförändrad kan alltså reallönen både öka och minska.

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen