JUST NU: Kolossal ökning – här är väljarnas viktigaste fråga

2022 04 05

Försvarsfrågan och säkerhetspolitiken ökar markant när väljarna får bestämma vad politikerna bör prioritera i Sverige.

Det visar en purfärsk mätning som DN och Ipsos har gjort.

Förändrad opinion

På många sätt har svensk opinion förändrats sedan kriget bröt ut i Ukraina. 

Det märks i mätningarna, som nu visar att försvaret och säkerhetspolitiken blivit än viktigare frågor för allmänheten och väljarna.

Omfattande ökning

15 procent av väljarna har enligt mätningen nämnt att försvar, säkerhet och Nato är de viktigaste frågorna på agendan. Det motsvarar en ökning med 12 procentenheter sedan februari och placerar frågan på plats sex bland alla alternativ.

– Det är ovanligt stora förändringar, säger Nicklas Källebring på Ipsos enligt DN.

Förändrat säkerhetsläge

Ökningen är anmärkningsvärd då säkerhetspolitik länge varit ett iskallt ämne för väljarna. Anledningen till förändringen förklaras med Putins brutala anfallskrig mot grannlandet Ukraina och att ett krig mellan två stater för första gången utspelar sig i Europa sedan andra världskriget.

“Dagsordningseffekt”

– Vi ser en dagsordningseffekt. Det som medierna rapporterar om påverkar vad som uppfattas som viktigt och nu dominerar kriget i Ukraina, säger Nicklas Källebring.

Högst i EU

Samtidigt som försvarsfrågorna seglar upp på agendan visade en mätning från Novus häromdagen att 78 procent av svenskarna anser att försvaret bör få mer pengar i budgeten, rapporterar Sveriges Radio. Det är högst i hela EU – där snittet ligger på 52 procent.

Nyligen meddelade också statsminister Magdalena Andersson och Socialdemokraterna att försvarsanslagen ska öka upp till två procent av Sveriges BNP. Samma nivå som kraven på Natomedlemskap.

Ras för brottsligheten

Mätningen visar också att en fråga som de senaste åren varit brännande het för väljarna faller, nämligen brottsligheten. Angelägenheten faller med tio procentenheter i väljarnas ögon och ligger nu strax över frågan om försvar och säkerhet.

Däremot är sjukvården fortfarande i topp.

Hela mätningen

Nedan framgår hela mätningen i procent. I parentes framgår hur siffran såg ut när förra mätningen gjordes i februari.

  1. Sjukvården 25 % (26)
  2. Skola och utbildning 21 % (25)
  3. Miljö/klimat, energi och kärnkraft 21 % (22)
  4. Integration och invandring 19 % (23)
  5. Brottslighet samt lag och ordning 18 % (28)
  6. Försvar och säkerhet, utrikesfrågor, Nato 15 % (3)
  7. Äldreomsorgen 6 % (6)
  8. Skatter 6 % (+2)
  9. Villkor för äldre och pensioner 5 % (6)
  10. Arbetslöshet, sysselsättning och arbetsmarknad 5 % (4)

Foto: Riksarkivet

Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen