30dec25

UPPGIFTER: Ryssland bygger tortyrkammare i östra Ukraina

2022 04 18

I samband med att Ryssland nu förbereder en ny stor offensiv mot Ukraina så bygger Putinregimen tortyrkammare.

Det uppger Ukrainas regering som varnar för att ryssarna förbereder nya grova brott mot den civila delen av befolkningen.

Inom en snar framtid

President Volodymyr Zelensky har i ett nytt videotal varnat sitt lands befolkning för att Ryssland inom kort kommer att sjösätta en väldig offensiv mot de östra delarna av Ukraina.

– Det kommer att ske inom en snar framtid. De vill bokstavligt talat göra slut på och förstöra Donbass. Förstöra allt som en gång gav ära till denna industriregion, säger president Zelensky.

Donbass utgörs av två av Ukrainas 27 regioner – Luhansk och Donetsk – vilka är de två regioner som Putin delvis invaderade redan 2014 tillsammans med Krym.

Radera ut städer

Världens har uttryckt sin avsky över det sätt på vilket Ryssland bombat sönder den tidigare 400 000-invånarstaden Mariupol och nu väntar samma folkmord fler städer befarar Zelensky.

– Precis som ryska trupper har förstört Mariupol vill de radera ut andra städer och samhällen i regionerna Donetsk och Luhansk, säger Ukrainas president.

18 dödade i Kharkiv

Ryska armén brutala härjningar indikerar tydligt att Zelensky har rätt och på söndagen drabbades Ukrainas näst största stad, Kharkiv, av omfattande ryska bombningar som dödade fem invånare och skadade 23.

Zelensky framhåller att de senaste fyra dagarna har ryska armén dödat 18 personer och skadat 106 i sina urskillningslösa bombningar av Kharkiv.

Avsiktlig terror

– Detta är inget annat än avsiktlig terror. Granater och artilleri mot vanliga bostadsområden. Mot vanlig civila, säger Zelensky.

Han anklagar de ryska styrkorna för att begå grova övergrepp mot befolkningen i regionerna Kherson och Zaporizhzhia i södra Ukraina.

Tortyrkammare

– Det byggs tortyrkammare där. De kidnappar representanter för lokala myndigheter och vem som helst som är synlig i det lokala samhället, säger Zelensky.

Amerikanska och brittiska underrättelseuppgifter – som visat sig slå in i stor utsträckning tidigare under Rysslands anfallskrig – stödjer uppgifterna om att Ryssland begår och avser att begå fruktansvärda brott mot befolkningen i de ockuperade områdena för att skapa skräck och bryta ned invånarna.

Ännu värre

Landets utrikesminister Antony Blinken har tidigare uttalat sig om detta faktum.

– Vi tror att Moskva har utvecklat en plan för omfattande brott mot mänskliga rättigheter – och potentiellt ännu värre – mot det ukrainska folket, uppgav USA:s utrikesminister Tony Blinken, till amerikanska medier.

Har informerat FN

USA har informerat FN om att de har trovärdig information som tyder på att Moskva håller på att sammanställa listor på ukrainare som ska dödas eller skickas till läger. Informationen kommer från ett brev från USA till FN:s människorätt, som Washington Post tagit del av.

I brevet går det att läsa att Moskvas planer skulle innebära: ”tortyr, påtvingande försvinnanden och utbrett mänskligt lidande”.

HBTQ-personer och kyrkligt engagerade

I brevet framgår det att journalister, HBTQ-personer, olika typer av aktivister och personer engaerade inom kyrkan bedöms finnas med på dödslistor vars genomförande befaras verkställas efter en militär ockupation – en ockupation som redan äger rum i delar av östra och södra Ukraina.

Ryssland har gjort det förut

USA framhåller att man sett liknande agerande av Ryssland efter tidigare ryska operationer.

– Det har inkluderat planerade mord, kidnappning, tvingade försvinnanden, fängslande och användande av tortyr, framhåller  USA:s ambassadör Bathsheba Nell Crocker.

Dödliga metoder

– Vi har också trovärdig information om att ryska trupper sannolikt kommer att använda dödliga metoder för att skingra fredliga protester eller på annat sätt motverka fredligt motstånd från den civila befolkningen.

Foto: Presidential Office of Russia

Text: Redaktionen


12 mars 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen