JUST NU: Regeringen kommenterar de våldsamma upploppen

2022 04 18

Justitieminister Morgan Johansson (S) betonar sitt förtroende för polisen och lovar mer resurser.

Påskhelgen innebar en enorm utmaning för den svenska polisen efter att upplopp startats i bland annat Norrköping, Linköping och Örebro. Rapporter har inkommit om flera skadade poliser, kapade polisbilar och stadsbussar som satts i brand.

Senast igår kväll och natten till måndag startade ännu ett upplopp i stadsdelen Rosengård i Malmö. Polis utsattes för stenkastning och en skola sattes i brand, uppger Sydsvenskan.

Tre punkter

Nu kommenterar den svenska regeringen de våldsamma händelserna via justitieminister Morgan Johansson.

Tre punkter betonades: polisen har fullt förtroende, myndigheten ska stärkas och polisens våld mot aggressiva demonstranter är fullt befogat.

“Hårt mot hårt”

Morgan Johansson poängterar att Sverige är en demokrati med yttrandefrihet. Accepteras det inte bör man vara beredd på att polisen måste göra vad som krävs för att upprätthålla ordningen, menar han.

– När man hamnar i dessa kritiska och aggressiva situationer finns det inget annat för poliser än att sätta hårt mot hårt. Vi kan inte acceptera att våldsverkare begår den här typen av våld, säger Morgan Johansson till SVT.

Vill förstärka

Vad som nu står på regeringens agenda är att utreda polisinsatserna under helgen. Klart är att Morgan Johansson vill förstärka den svenska ordningsmakten med ännu mer medel.

– Nu är tiden att ge polisen resurser. Tids nog får vi utvärdera insatserna, säger justitieministern.

26 anhållna

På annandag påsk fortsätter polisens arbete med efterspelet av upploppen och demonstrationerna i Sverige. Enligt myndigheten har 26 personer anhållits efter våldsamheterna i Norrköping och Linköping. 

Åtta av dem är kopplade till upploppet i Norrköping medan resterande 18 misstänks för brott i den senare staden. Rubriceringen är våldsamt upplopp.

Statsministern fördömer

I fredags uttalade sig även statsminister Magdalena Andersson om de kravaller som då enbart hade drabbat Örebro, Norrköping och Linköping.

 – Jag fördömer i kraftigaste ordalag det våld som nu riktas mot polis och allmänhet i Örebro, sade statsministern då.

Brände Koranen

De våldsamma upploppen inleddes efter att en dansk-svensk man vid namn Rasmus Paludan genomfört en manifestationsturné i Sverige. Han är ledare för det högerextrema partiet Stram Kurs i Danmark. Under helgen har Paludan bränt islams heliga bok Koranen. 

– Roten är att peka ut muslimer som samhällets stora problem och bedriva en politik för att få muslimer att lämna Danmark på olika sätt, säger Daniel Pohl, granskare av högerextrema miljöer och vd på Stiftelsen Expo, enligt Sveriges Radio.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen