JUST NU: Ukraina har lämnat in EU-ansökan

2022 04 18

Ukraina har lämnat in en ansökan om ett medlemskap i EU.

Landets president Volodymyr Zelensky träffade på måndagen EU-sändebudet Matti Maasikas och överlämnade en första ”ansökningsblankett” till unionen, rapporterar Reuters.

I ett första steg har Ukraina svarat på flera frågor rörande ett framtida medlemskap. Zelensky hoppas att Ukraina kan beviljas status som ett kandidatland i EU inom några veckor, erfar NRK.

Nästa steg kan snart påbörjas

– Vi tror att vi kommer att få stöd för detta arbete och bli en kandidat för registrering och att nästa och sista steg i processen kan påbörjas. Vi är övertygade om att detta kommer att hända under de kommande veckorna, sa Zelensky till Maasikas, i en video från mötet.

– Mentalt har vårt folk alltid varit en del av Europa, tillade Zelensky.

Hoppas få kandidatstatus i sommar

President Zelenskys stabschef Andrij Jermak konstaterar att Ukraina hoppas på att få status som kandidatland efter EU-toppmötet i slutet av juni. Enligt EU:s hemsida ska rådet sammanträda den 23-24 juni.

Kommer att bli en del av EU

– Därefter bör förhandlingar om antagning påbörjas, och den processen bör påskyndas. Ukraina kommer att bli en del av EU, säger Jermak enligt NRK.

Ukraina har länge vädjat om ett medlemskap i den Europeiska unionen. Efter den ryska invasionen har ansträngningarna intensifierats.

Lika villkor

– Vi vädjar till Europeiska unionen för en omedelbar anslutning av Ukraina via ett nytt speciellt förfarande. Vårt mål är att vara tillsammans med alla européer och, viktigast av allt, på lika villkor. Jag är säker på att det är rättvist. Jag är säker på att det är möjligt, sade Volodymyr Zelenskey efter de första dagarna av invasionen.

Inget snabbspår

Flera EU-ledare, inklusive Sveriges statsminister Magdalena Andersson, har dock utryckt att det inte finns något ”snabbspår” in i unionen för Ukraina.

– EU bygger på fördrag och lagar och regler och även om situationen är fruktansvärd i Ukraina så kan vi inte runda de lagarna och reglerna. Däremot kan vi göra mer för att stötta Ukraina i den här situationen, men också framåt för att stötta dem på vägen mot ett EU-medlemskap, sa statsminister Magdalena Andersson efter EU-toppmötet i Versailles den 11 mars.

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen