RYSSLAND: Diktatorns besked till västvärlden – ni har misslyckats

2022 04 19

Västs ekonomiska blixtkrig har inte fungerat.

Det konstaterar Rysslands diktator Vladimir Putin i ett tv-sänt tal sent på måndagskvällen.

Har misslyckats

– Vi kan med tillförsikt säga att den här Rysslandspolitiken misslyckats, och den ekonomiska blixtkrigsstrategin har visat sig inte vara framgångsrik, säger Putin.

Enligt Putin har sanktionerna som riktats mot Ryssland misslyckats med sina mål, som enligt diktatorn var att orsaka marknadspanik, bankkollapser och brist på varor i butiker.

Två argument

Diktatorn lyfte fram två argument som enligt honom visar att Ryssland stått emot ”ett aldrig tidigare skådat tryck från omvärlden”.

För det första hyllade han rubelns återhämtning. Valutan sjönk till historiska bottennivåer efter diktatorns beslut att invadera grannlandet Ukraina.

Vidare framhävde Putin att Ryssland har noterat ett historiskt handelsöverskott på 58 miljarder dollar under årets första kvartal, motsvarande 560 miljarder kronor.

Han konstaterar att sanktionerna istället slagit tillbaka mot USA och landets allierade i Europa. Han pekar på en ökad inflation och arbetslöshet – samt en minskad levnadsstandard i västvärlden.

Erkänner skenande konsumentpriser

Samtidigt medgav diktatorn en kraftig höjning av konsumentpriser i Ryssland. De uppges vara 17,5 procent högre än motsvarande tid för en månad sedan.

Brist på utländsk valuta

Rysslands centralbank har brist på utländsk valuta, som en följd av Västs sanktioner. Hälften av landets valutareserv på 642 miljarder är frusen, uppger ryska tjänstemän enligt Market Insider.

Ekonomin har påverkats

Världsbanken har konstaterat att de förväntar sig att Rysslands ekonomi kommer att krympa med mer än elva procent i år.

Den ryska centralbanken kommer att behöva anpassa sig. Centralbanken har mer än fördubblat styrräntan sedan de första sanktionerna riktades mot Ryssland. Den 8 april sänktes styrräntan från 20 till 17 procent. Den förväntas sänkas ytterligare vid nästa styrelsemöte den 29 april, erfar Al Jazeera.

Målet

Enligt centralbankschefen Elvira Nabiullina kan det ta flera år innan Ryssland uppnår en styrränta på fyra procent, vilket är ett långsiktigt mål. Hon konstaterar att landets ekonomi måste genomgå ”en fullständig omvandling”, eftersom affärer inte längre kan bedrivas med forna handelspartners till följd av sanktionerna från västvärlden.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen