NY RAPPORT: Militära utgifter har nått rekordnivåer

2022 04 25

Världens militära utgifter har ökat under 2021 och överstiger nu ett värde av 2 000 miljarder dollar.

Det innebär att militärutgifterna i världen har nått rekordnivåer.

Det visar ny data från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) som publicerades på måndagen.

Fem länder sticker ut

Enligt rapporten stod fem länder för 62 procent av de totala utgifterna.

Det handlar om USA, Kina, Indien, Storbritannien och Ryssland.

Rekordnivåer

Världens militära utgifter fortsatte att öka under 2021 och noterade en toppnotering på 2 113 miljarder dollar, konstaterar SIPRI.

– Även mitt under covid-19-pandemins ekonomiska nedgång nådde världens militärutgifter rekordnivåer, säger Diego Lopes da Silva, forskare vid SIPRI:s forskningsprogram för militärutgifter och vapenproduktion och tillägger:

– På grund av inflationen noterades en inbromsning i den reala tillväxttakten. I nominella termer ökade emellertid militärutgifterna med 6,1 procent.

USA

De amerikanska militärutgifterna uppgick till 801 miljarder dollar under 2021. En minskning med 1,4 procent från 2020.

Samtidigt ökade finansieringen av militär forskning och utveckling (FoU) med 24 procent från 2012 till 2021.

Fokuserar på ett tekniskt övertag

– Ökningen av utgifterna för FoU under tioårsperioden 2012–21 tyder på att USA fokuserar på nästa generations teknologier, säger Alexandra Marksteiner, forskare vid SIPRI:s forskningsprogram för militärutgifter och vapenproduktion

– Den amerikanska regeringen har upprepade gånger betonat behovet av att bevara den amerikanska militärens tekniska övertag över de strategiska konkurrenterna, konstaterar hon.

Ryssland

Rysslands militära utgifter såg en kraftig ökning i samband med mobiliseringen inför invasionen av Ukraina.

Landet ökade sina militärutgifter med 2,9 procent till 65,9 miljarder dollar. För tredje året i rad ökade militärutgifterna och nådde 4,1 procent av BNP 2021, rapporterar SIPRI.

– Höga olje- och gasinkomster hjälpte Ryssland att öka sina militära utgifter 2021. De ryska militärutgifterna minskade mellan 2016 och 2019 som ett resultat av låga energipriser i kombination med sanktioner som svar på Rysslands annektering av Krim 2014, säger Lucie Béraud-Sudreau, chef för SIPRI:s forskningsprogram för militärutgifter och vapenproduktion.

Kina

Kina har världens näst högsta militära utgifter och de fortsätter att öka. De ansatte 293 miljarder dollar till sin militär 2021. En ökning med 4,7 procent från föregående år.

Ökningen innebär att Kina har ökat sina militärutgifter 27 år i rad.

Närliggande länder som Japan och Australien har även ökat sina utgifter, rapporterar SIPRI.

Japan har ökat sina militära utgifter med 7,3 procent till 53,1 miljarder dollar och Australien har ökat sina utgifter med 4 procent till 31,8 miljarder dollar.

Övrig utveckling:

Under 2021 ökade Irans militärbudget för första gången på fyra år, till 24,6 miljarder dollar. Finansieringen av det Islamiska revolutionsgardet ökade fortsatt under 2021, en ökning med 14 procent jämfört med 2020, och stod för 34 procent av Irans totala militärutgifter.
Åtta europeiska Natomedlemmar nådde 2021 alliansens mål att lägga 2 procent eller mer av BNP på sina väpnade styrkor. Det är en medlem färre än 2020, men en ökning från två 2014.
Nigeria ökade sina militärutgifter med 56 procent 2021 till 4,5 miljarder dollar. Ökningen kom som svar på flera säkerhetsutmaningar såsom våldsam extremism och separatistiska uppror.
Tyskland, det central- och västeuropeiska landet med de tredje högsta militärutgifterna, spenderade 56 miljarder dollar på sin militär 2021, vilket motsvarade 1,3 procent av BNP. På grund av inflationen var militärutgifterna 1,4 procent lägre jämfört med 2020.
Under 2021 uppgick Qatars militärutgifter till 11,6 miljarder dollar, vilket innebar att landet hade de femte högsta militärutgifterna i Mellanöstern. Landets militärutgifter 2021 var 434 procent högre än 2010, när utgiftsdata publicerades senast.
Indiens militärutgifter på 76,6 miljarder dollar rankades som de tredje högsta i världen. De ökade med 0,9 procent jämfört med 2020 och med 33 procent sedan 2012. I ett försök att stärka den inhemska vapenindustrin var 64 procent av militärbudgeten 2021 öronmärkta för förvärv av egenproducerade vapen
Ukraina har stärkt sitt försvar mot Ryssland och därigenom ökat militärutgifterna med 72 procent sedan annekteringen av Krim 2014. Utgifterna minskade 2021 till 5,9 miljarder dollar, men stod fortsatt för 3,2 procent av landets BNP.
Källa: Stockholm International Peace Research Institute

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen