I NATT: Kroatiens president vill stoppa ett svenskt medlemskap

2022 05 06

Natolandet Kroatiens president Zoran Milanovic vill stoppa en potentiell Natoansökan från Sverige och Finland.

I kroatisk tv kallar han en svensk- finländsk ansökan för ”ett farligt äventyr” och uppmanar sitt lands parlament att rösta nej vid ett sådant scenario, rapporterar Yle.

Måste ratificeras

Om de två nordiska länderna beslutar sig för att ansöka till militäralliansen måste ansökningarna ratificeras av samtliga 30 medlemsländer. Kroatien har varit medlem i Nato sedan 2009.

Vallagen måste ändras

Presidenten framhäver att Kroatiens godkännande av en eventuell finsk och svensk ansökan inte bör ske innan vallagen i Bosnien-Hercegovina ändras.

– Jag älskar Finland och Sverige mest i hela världen, men jag har skrivit på för Kroatien så jag måste jobba för Kroatiens intressen. Om Finland och Sverige vill ansluta till Nato så kan vi tala om det, även om jag anser det vara ett farligt äventyr, säger presidenten.

Komplicerat politisk system

I ett komplicerat politisk system, som skapades efter krigsslutet 1995, så består Bosnien Hercegovina av två huvudsakliga administrativa enheter som representerar de tre stora etniska folkgrupperna, serber, bosnier och kroater.

Landets största kroatiska parti HDZ har krävt reformer som skulle ge Bosnienkroater mer makt – uppmaningar som backats upp av Milanovic och den kroatiska regeringen.

Bosnienkroater har tidigare hotat med att bojkotta valet i oktober om inte vallagen ändras så att enbart de får välja den kroatiska delen av presidentrådet, rapporterar SVT.

Inte i hans händer

Zoran Milanovic tillägger dock att beslutet om ett Natomedlemskap för Sverige och Finland inte ligger i hans händer, utan kommer att fattas av parlamentet i Kroatien.

Presidentens roll i Kroatien är till stor del ceremoniell.

Har pratat med utrikesministern

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto konstaterade på tisdagskvällen att han pratat med Kroatiens utrikesminister Gordon Grlic Radman.

– Han bekräftade att Kroatien stödjer Natos öppen dörr-policy och om Finland väljer att ansöka om Natomedlemskap. Kroatiens regering och parlament kommer vara för ett finländskt medlemskap, skriver Haavisto på Twitter.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Väljer USA – Sverige förlorar jätteaffär

2026 04 15

Sverige går miste om en stor vapenaffär.

I flera år har Sverige och Saab försökt övertala Peru att köpa 24 Jas Gripen-plan. Bland annat har Sverige flyttat sin ambassad från Bolivia till Perus huvudstad Lima och flera representanter från Wallenbergssfären har besökt landet, rapporterar EFN.

Nu väljer Peru bort de svenska stridsflygplanen. Det sydamerikanska landet kommer i stället att köpa F-16-plan från USA, rapporterar försvarssajten defensa.com.

Beskedet innebär att Saab och Sverige går miste om jätteaffären, som tidigare värderats till 33 miljarder kronor.

”Gripen det bästa”

Saabs presschef Mattias Rådström kommenterar uppgifterna i en skriftlig kommentar till EFN.

Rådström uppger att Saab tagit del av medieuppgifterna, men inte mer än så.

– Det finns ingen officiell information som vi tagit del av om att Peru skulle ha fattat beslut om att välja en annan leverantör av stridsflyg. Vi följer naturligtvis processen vidare och vi är övertygade om att Gripen skulle vara det bästa och mest kostnadseffektiva stridsflygplanet för Peru.

Tvärvändning

Beskedet är en kalldusch för Saab och Sverige.

I somras rapporterades det att Peru bestämt sig för att köpa Gripenplanen.

LÄS MER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Första leveransen

Enligt uppgifter till defensa.com väntas den första leveransen av F-16-planen ske i mitten av 2029.

De amerikanska stridsflygplanen ska ersätta det peruanska flygvapnets ålderstigna Mirage-plan.

Mirage-planen köptes in från Frankrike 1982. De har tjänstgjort i över 40 år i det peruanska flygvapnet.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen