I NATT: Putins nya kärnvapenhot

2022 04 28

– Om någon utifrån försöker ingripa i Ukraina och skapar en strategisk hotbild mot Ryssland kommer vårt svar att vara blixtsnabbt.

Det säger den ryska diktatorn Vladimir Putin i ett möte sent på onsdagskvällen där han talade med ryska lagstiftare i St Petersburg, rapporterar BBC News.

Vidare varnade han för att Ryssland har ”alla verktyg” för att kunna "svara".

Kommer att använda dem

– Vi har alla verktyg som ingen annan kan skryta om. Vi kommer att använda dem om det behövs, säger Putin i vad som ses som en referens till Rysslands ballistiska robotar och kärnvapen, erfar BBC.

Beslut är fattat

Den ryska diktatorn tillägger att alla beslut om ett vad ett sådant svar skulle innehålla redan har tagits, men han vill inte gå in på ytterligare detaljer.

Uttalandet från Putin kommer i samband med att Ukrainas allierade i kriget har ökat utbudet av vapen i sina leveranser till landet.

USA har lovat att se till att Ukraina vinner kriget och besegrar Putins armé.

Offensiven har avstannat

Flera västerländska tjänstemän konstaterar att Ryssland kraftsamlar styrkorna i östra Ukraina, men att den storskaliga offensiven har avstannat, rapporterar BBC.

En källa uppger att de ryska styrkorna har svårt att slå ut det ukrainska motståndet och lider svåra förluster.

Dessutom uppges ryssarna fortsatt uppleva stora logistiska problem på grund av ett kraftigt regnoväder.  

Krigets kostnad

Kriget i Ukraina har nått en svindlande kostnad.

Det bekräftar Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Hittills har kriget i Ukraina kostat svindlande 600 miljarder dollar, motsvarande 5 900 miljarder kronor, uppger Zelensky, enligt Ukrainas presidentkansli. Det är mer än Sveriges totala BNP för 2020. 

– Mer än 32 miljoner kvadratmeter bostadsyta, mer än 1 500 utbildningsanläggningar och mer än 350 medicinska anläggningar har förstörts eller skadats, konstaterar presidenten.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

Statyer ändras i hela Sverige – se bilderna här

2025 11 12

Regeringen vill sänka straffbarhetsåldern till 13 år.

Ett förslag som kritiseras av barnrättsorganisationen Bris.

Nu har Bris inlett en omfattande protestkampanj mot förslaget runt om i landet. Flera statyer i svenska städer har klätts i svartvita fångdräkter med texten ”13åringar ska inte sitta i fängelse”. 

Se bilderna på statyerna längst ner i texten

”Det är allvarligt”

Enligt Bris är syftet med statykuppen att synliggöra den kritik som finns mot regeringens förslag att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för vissa grövre brott.  

– Regeringen har redan mottagit massiv kritik när förslaget att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för grövre brott presenterades, ändå väljer de att gå vidare och sänka ytterligare till 13 år. Det är allvarligt inte minst med tanke på att förslaget riskerar att öka andelen barn som begår brott, säger Maria Frisk, generalsekreterare på Bris. 

Regeringen: ”Vi behöver ställa om”

Regeringen motiverar den sänkta straffbarhetsåldern med att det ska hjälpa barn att lämna den kriminella banan samt öka brottsoffers upprättelse och samhällets behov av skydd.

– Antalet brottsmisstankar som gäller barn under 15 år har fördubblats på ett decennium, och de misstänkta i grova våldsbrott har blivit allt yngre, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

– Vi behöver ställa om för den här verkligheten. En sänkning av straffbarhetsåldern när det gäller allvarliga brott fyller flera syften. Det är viktigt för att hjälpa unga att lämna den kriminella banan, för brottsoffers upprättelse och för att skydda samhället.

LÄS MER: Nytt besked om bensin och diesel – har blivit för dyrt 

Se bilderna här

Nedan syns bilder på statyerna ”Lekande barn” i Malmö och ”Nikes” i Göteborg. Båda har klätts i klassiska svartvita fångdräkter med texten: ”13åringar ska inte sitta i fängelse”. 

 

LÄS OCKSÅ: Pensionsmyndigheten går ut med viktigt meddelande till pensionärer 

Foto: Bris 

Text: Redaktionen

Nya vab-regler på väg – stor förändring nära

2025 11 12

Regeringen öppnar för att ändra åldersgränsen för vab (vård av barn).

I dag har föräldrar bara rätt till ersättning när barnet fyllt 16 år om Försäkringskassan bedömer att det finns en skada som utgör ett påtagligt hot mot barnets liv.

De nuvarande reglerna ledde till att 16-åriga Erika Englunds mamma nekades ersättning – trots att dottern brutit ryggen på tre ställen efter en hästolycka, vilket TV4 tidigare har rapporterat om.

Nu öppnar regeringen för att ändra reglerna. Omfattande förändringar av åldersgränserna och reglerna för vab-ersättning vid vård av äldre barn ligger på regeringens bord.

Det bekräftar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).  

– Vi tittar vidare på de här frågorna, och det ligger som sagt ett förslag på mitt bord om att utöka rätten och möjligheten ända upp till 18 år, men också till 21 eller 23 år vid särskilda behov, säger hon till TV4.

”Måste förbättra regelverket”

Oppositionen, med Vänsterpartiet i spetsen, anser att regeringen agerar för sent.

Tony Haddou (V), vice ordförande i socialförsäkringsutskottet, påpekar att det redan för tre år sedan fanns ett förslag om att höja åldersgränsen för vab.

– Det räcker inte bara att se över, för vi kan inte ha en situation där människor inte känner en ekonomisk trygghet när saker uppstår i livet som livshotande skador. Då måste man förbättra det här regelverket, säger Haddou till tv-kanalen.

LÄS MER: Över hälften har samma fel – vanligaste missen i bilbesiktningen

FAKTA: Det här gäller i dag

Enligt nuvarande regelverk har föräldrar rätt till vab när barnet är 16 år eller äldre:

- Om ditt barn omfattas av LSS och har fyllt 16 år kan du få ersättning för vab om

  • barnets grundsjukdom förvärras, eller
  • barnet blir akut sjukt i en annan sjukdom.

- Om ditt barn går i den anpassade gymnasieskolan, eller är svårt rörelsehindrat och går i en Rh-anpassad gymnasieutbildning, kan du få ersättning ända till slutet av vårterminen det år då barnet fyller 23 år. Annars är åldersgränsen 21 år.

Källa: Försäkringskassan

LÄS OCKSÅ: Fall på 25 procent – hårt slag mot tre svenska branscher

Foto: K. Sikkema resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen