UPPGIFTER: Iran hotar kidnappa svenskar – sätter press på regeringen

2022 05 04

Landet kräver att Sverige friger en iranier som för närvarande sitter häktad i Stockholm misstänkt för folkmord.

En iransk man i 60-årsåldern åtalas för folkmord som ska ha begåtts i iranskt fängelse på 1980-talet. Mannen greps i Sverige 2019 och rättegången hålls därför i Stockholm.

Dock uppges Iran pressa den svenska regeringen att blanda sig i rättegången och frige mannen, rapporterar Aftonbladet.

“Oerhört angelägna”

Uppgifterna kommer från en källa som uppges ha insyn.

– De är oerhört angelägna om att regeringen lägger sig i och ser till så att han friges och skickas hem. Regeringen har meddelat att i Sverige så har vi oberoende domstolar men Iran låtsas som att de inte förstår, uppger källan till tidningen.

Hotar med kidnappning

Enligt samma uppgifter ska Iran även ha framfört hot om att kidnappa svenskar som besöker Iran.

– Budskapet är “ni fångar våra medborgare, då ska ni se upp för era medborgare i vårt land”, säger källan.

Diplomatisk kris

Det iranska budskapet ska ha meddelats både från Irans ambassad i Stockholm och landets regering.

Händelserna har enligt Aftonbladet renderat i en diplomatisk kris och utrikesminister Ann Linde (S) uppges vara både underrättad och inblandad i ärendet.

UD avråder resor till Iran

Förra veckan utfärdade svenska regeringen och utrikesdepartementet en avrådan för svenskar att resa till Iran. Anledningen anges vara det rådande säkerhetsläget.

– Med anledning av säkerhetsläget avråder UD från icke-nödvändiga resor till Iran. Avrådan gäller tills vidare, framhäver Regeringskansliet på sin hemsida.

Missnöjesyttringar har ökat

Den pågående rättegången uppges vara bakgrunden till varför svenskar avråds från att åka till landet.

– På senare tid har missnöjesyttringar riktade mot Sverige och andra europeiska länder tilltagit, säger UD till Ekot.

Sista förhandlingsdagen i rätten

Rättegången mot iraniern i 60-årsåldern inleddes för flera månader sedan.

Igår hölls den sista förhandlingsdagen innan dom meddelas i ärendet, uppger Aftonbladet.

Foto: S. Drakhshani

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen