JUST NU: Turkiet jagar svenskt “spöke” – död sedan sju år

2022 05 19

Avliden svensk-kurdisk man pekas ut som terrorist i Turkiet.

Den turkiska tv-kanalen A Haber har pekat ut en lista med eftersökta namn på personer i Sverige som de anser vara terrorister.

Ett av namnen är Sirac Kekuyon, som pekas ut som boende i Sverige och medlem i PKK, en organisation som är terrorstämplad av just Turkiet.

Dog 2015

Det stora problemet är att Sirac Kekuyon inte är vid liv. Han dog 7 januari 2015 vid 70 års ålder, avslöjar Expressen.

– Pappa var aldrig med i PKK. Han var fristående, säger den utpekade terroristens son Rehber Bilgin, till tidningen.

Flydde till Sverige

Sirac Kekuyon var enligt sonen dock väldigt engagerad i kampen för ett självständigt Kurdistan. Bland annat grundade han Kurdistans demokratiska parti på 1960-talet, för vilket han hamnade i fängelse.

Mannen jobbade som läkare i Turkiets militär men kastades ut med anledning av sina politiska sympatier. 1987 flydde han till Sverige efter misstankar om att den turkiska säkerhetstjänsten ville döda honom.

“Signal till oss barn”

Sonen tror dock inte att Turkiet har missat att Sirac Kekuyon har avlidit. Familjen var i Turkiet efter pappans död för att behandla hans arv.

– Jag tror att de vet att han är död. Att han är med på listan är mer som en signal till oss barn att vi också är under uppsikt, säger Rehber Bilgin till Expressen.

Turkiets krav på Sverige

Turkiet har sagt blankt nej till att släppa in Sverige som medlem i Nato. En av anledningarna är att landet anklagar Sverige för att ge en fristad till medlemmar i just PKK.

För att godkänna ett svenskt medlemskap i militäralliansen har Turkiet framför ett krav om att Sverige måste utlämna 33 personer med påstådda kopplingar till PKK, hävdar Reuters som hänvisar till turkiska medier.

Statsministern hoppfull

Frågan om Turkiets blockad av Sveriges ansökan togs upp idag igen under statsminister Magdalena Anderssons (S) besök hos Joe Biden i Washington, USA.

– Både jag och [Finlands] president Niinistö beskrev att vi har en dialog med Turkiet och att den fortsätter under helgen. Vi försöker klara ut alla frågetecken som kan finnas, säger hon enligt Dagens Nyheter.

Foto: I. Alassiry

Text: Redaktionen

Kreml kallar in psykiatriker – “Putin paranoid”

2025 10 29

Paranoian växer hos Rysslands diktator Vladimir Putin.

För några dagar sedan uppgavs att den störtdykande ryska ekonomin har fått oron att växa i Kreml.

Det är så pass illa att Putin fruktar en statskupp och har pekat ut den Ryska antikrigskommittén för att försöka ta över landet med våld, uppger The Telegraph.

– Det säger oss att Kreml är paranoid. Putin letar efter fiender för att försöka stärka sin regim, säger John Herbst, chef för Atlantic Council Eurasia Center och tidigare amerikansk ambassadör i Ukraina, till tidningen.

Kallar upp psykiatriker

Nu kommer fler uppgifter som spär på den uppfattningen.

Putins syssling, Anna Tsiviljova, utbildad psykiatriker och gift med Rysslands energiminister Sergej Tviviljov, har gjort “ett meteoriskt upptåg till Kremls hjärta”, rapporterar Iltalehti.

Psykiatrikern har snabbt fått en plats i Kremls innersta krets.

– Putin har börjat organisera sin inre krets på ett sätt som säkerställer att det inte finns några sprickor i maktstrukturen, säger Henry Hale, professor vid George Washington University, till Fox News om rekryteringen.

"Alltmer paranoid"

Anna Tsiviljova är numera biträdande försvarsminister i Ryssland

Hennes kometkarriär har fått det brittiska försvarsministeriet att flagga för att till och med ryssarnas tolerans för korruption och nepotism kommer att sättas på prov.

LÄS MER: Lukasjenko fullständigt rasande: “Sinnessjukt”

Enligt Moscow Times har utnämningen motiverats med att man betonar lojalitet mot presidenten mer än expertis.

– Putin har blivit alltmer paranoid och misstänksam mot sin egen administration, och i den meningen förlitar han sig alltmer på dem han verkligen kan lita på, säger Jussi Lassila, Rysslandsexpert och seniorforskare vid finska Institutet för utrikespolitik, till Iltalehti.

– Putins agerande betonar auktoritär legalism – idén att man måste följa lagar och formella grunder, men bakom den uppenbarar sig ett starkt skydd av den nära kretsen och familjen, säger Lassila.

LÄS MER: Lavrov: Trump har ändrat sig ”radikalt”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Sverige kontantlöst” – historisk händelse bekräftad

2025 10 29

Sverige bör numera klassas som ett kontantlöst samhälle.

En historisk övergång har skett.

Den slutsatsen dras i rapporten Sverige Betalar, en undersökning om svenskarnas betalvanor som studerat utvecklingen under 13 års tid.

– Det finns olika definitioner av ett kontantlöst samhälle, men om man går efter Riksbankens definition som också riksdagen har anammat så tycker jag att det tydligt kan motiveras i vår rapport, säger Lukas Berg från Insight Intelligence, analys- och kommunikationsföretaget som ligger bakom rapporten, till DN.

"Trillat över tröskeln"

Enligt rapporten är kontanternas roll beroende av fyra grundpelare. Det handlar om allmänhetens föredragna betalmedel, möjligheten att överhuvudtaget kunna betala med kontanter, vilken roll de spelar i människors vardag och vilket förtroende som finns för betalmedlet.

När det gäller de tre förstnämnda har kontanterna fått se sig besegrade sedan flera år tillbaka.

Och nu har något historiskt skett.

Svenskarnas förtroende för betalappar är nu högre än för kontanter. 87 procent mot 72 procent.

Därmed är Sverige ett kontantlöst samhälle “enligt rådande definitioner”, menar Lukas Berg.

– Förtroendefrågan har varit kontanternas styrka, det sista som bar kontanterna. Men nu har man trillat över den tröskeln också.

En av tio betalar kontant

Riksbanken delar inte rapportens slutsats om att Sverige bör klassas som kontantlöst, med motiveringen att pengarna fortfarande accepteras av hushåll och företag.

Myndigheten har dock återkommande konstaterat att användningen av kontanter minskar, även om betalmedlet fortfarande är en del av samhället.

– Kontantuttagen har minskat under de senaste åren, både i antal och värde, vilket tyder på att användningen av kontanter minskar, framhöll Riksbanken i en rapport våras.

Enligt myndighetens egen undersökning var det blott 10 procent som betalade med kontanter vid sitt senaste köp i butik.

LÄS MER: Småsparare varnas: Kan förlora 230 000 kronor

Ny lag på gång

Regeringen har tidigare lagt fram ett förslag om att livsmedel, medicin och offentliga avgifter som exempelvis vård och fordonsbesiktning ska kunna betalas kontant.

Förslaget har nu varit ute på remiss.

– Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt, har finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tidigare sagt.

LÄS MER: Sverige hyllas internationellt – ”ligger återigen före”

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen