JUST NU: Turkiet presenterar officiell kravlista på Sverige – fem punkter

2022 05 24

Turkiets regering har presenterat fem krav som ska uppfyllas innan de godkänner ett svenskt Natomedlemskap.

På den turkiska regeringens hemsida har landet på morgonen publicerat en officiell kravlista. Sverige måste gå med på samtliga innan Turkiet kommer att godkänna en svensk ansökan.

Några motsvarande krav på Finland uttrycks inte i den senaste kommunikén från Turkiet.

Konkreta åtgärder

Turkiet förväntar sig konkreta åtgärder från Sverige och hänvisar till Natos kollektiva säkerhetsprincip.

– I enlighet med Natos kollektiva säkerhetsprincip förväntar sig Turkiet konkreta försäkringar från Sverige, som stöder terrororganisationer, framhäver Turkiets regering i ett pressmeddelande.

Fleråriga krav

I pressmeddelandet framhåller man att en del av kraven ställdes på Sverige för flera år sedan.

– (...) Turkiet har krävt utlämning av PKK/PYD- och FETO-terrorister från Sverige sedan 2017 men ännu inte fått något positivt svar, meddelar landets regering.

“Sverige måste välja”

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan höll igår kväll en pressträff i Ankara där han upprepade kraven på att Sverige och Finland måste välja mellan Nato och terrorister.

– De som ger alla former av stöd till terroristorganisationer som utgör ett hot mot Turkiet och skyddar terroristerna, måste först ge upp sin arroganta attityd. När vi ser den här förändringen kommer vi att göra vårt, meddelade Erdoğan.

Här är Turkiets fem krav

Här är de fem krav på Sverige som Turkiet har publicerat på sin hemsida:

Sverige ska “sluta stödja” terrorstämplade PKK och kurdiska guerillan YPG på politisk nivå.
Sverige ska “sluta finansiera terrorism”. Turkiet hänvisar till ett påstått bidrag till YPG på 376 miljoner dollar som enligt Turkiet fallit i händerna på PKK, vilket landet menar hotar deras säkerhet.
Sveriges “väpnade stöd” till YPG/PKK måste upphöra.
Sverige måste häva vapenembargot mot Turkiet för att landet ska kunna säkra sin gräns till Syrien. Igår hotade Erdoğan med att invadera Syrien för detta ändamål.
Sverige måste ge garantier för säkerheten i Turkiet genom ett globalt samarbete mot terrorism.

Ann Linde om kraven

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) är hittills fåordig om Turkiets kravlista.

– Det pågår en rad diplomatiska ansträngningar. Vi avstår från att kommentera detta ytterligare, säger hon till Aftonbladet.

Starkt stöd

Bland övriga Nato-länder är stödet för ett svenskt medlemskap fortsatt starkt. Senast i raden att godkänna Sveriges ansökan är Estland.

– Vi har godkänt Sveriges och Finlands ansökningar om att gå med i Nato, meddelar landets premiärminister Kaja Kallas på Twitter.

Foto: Recep Tayyip Erdoğan

Text: Redaktionen

Sverige etta på kontroversiell lista – precis före Turkiet

2025 09 15

I internationella sammanhang beskrivs Sverige ofta som ett föredöme för jämlikhet.

Trots det finns här de största klasskillnaderna i hela Europa, enligt en nyligen publicerad rapport om ämnet.

Det handlar om finansinstitutet USB:s globala förmögenhetsrapport för 2025 som utgår från den så kallade Gini-koefficienten som mäter förmögenhetsskillnaderna i ett land genom att ange ett värde mellan 0 och 1.

Ett högre värde indikerar större ojämlikhet, medan 0 motsvarar fullständig jämlikhet.

– Enligt rapporten har Sverige den största förmögenhetsskillnaden med ett Gini-värde på 0,75, medan Slovakien har den lägsta på 0,38, konstaterar Euronews som tagit del av undersökningen.

Precis före Turkiet

Tvåa på listan är Turkiet med en Gini-koefficient på 0,73. Bland Sveriges grannländer hittas Norge på 0,65, Finland på 0,62 och Danmark på 0,60.

Lisa Pelling, statsvetare och chef på tankesmedjan Arena Idé, ser flera anledningar till att Sverige hamnar i topp på den kontroversiella listan.

– Bland dessa finns avskaffandet av ett antal förmögenhetsskatter under de senaste decennierna. Sverige har inte heller någon skatt på arv, gåvor eller egendom, framhåller Euronews med hänvisning till Pelling.

Låga skatter för företag skapar enligt statsvetaren många “möjligheter för rika människor att bli ännu rikare”.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Bostadsägandet stor faktor

En av de mest avgörande faktorerna som bidrar till skillnader i förmögenhetsfördelning är bostadsägandet.

Det framhåller Carlos Vacas-Soriano och Ester Sándor, forskningschefer pÅ Eurofond.

– Länder med högre nivåer av bostadsägande tenderar att ha lägre förmögenhetsojämlikhet, medan länder där tillgången till andra finansiella tillgångar är mer utbredd tenderar att uppvisa högre ojämlikhet, skriver Euronews.

LÄS OCKSÅ: Villapriser rusar – med nästan 2 000 kronor om dagen

Här är hela listan

1. Sverige – 0,75

2. Turkiet – 0,73

3. Cypern – 0,72

4. Tjeckien – 0,72

5. Lettland – 0,70

6. Tyskland – 0,68

7. Österrike – 0,68

8. Schweiz – 0,67

9. Irland – 0,67

10. Nederländerna – 0,65

11. Norge – 0,65

12. Estland – 0,64

13. Litauen – 0,62

14. Finland – 0,62

15. Kroatien – 0,61

16. Bulgarien – 0,61

17. Portugal – 0,61

18. Grekland – 0,60

19. Danmark – 0,60

20. Rumänien – 0,59

21. Frankrike – 0,59

22. Storbritannien – 0,58

23. Italien – 0,57

24. Polen – 0,57

25. Slovenien – 0,56

26. Spanien – 0,56

27. Ungern – 0,56

28. Luxemburg – 0,55

29. Malta – 0,48

30. Belgien – 0,47

31. Slovakien – 0,38

Källa: USB

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 09 16

Från och med idag, måndag, inleder polisen särskilda kontroller i Sverige.

Hela landet berörs av det som polisen kallar för nationell trafikvecka med fokus på hastigheten. Insatsen pågår till och med söndag.

Fokuset den här gången ligger på vägar med hastighetsgränser på 70 kilometer i timmen och uppåt.

Under årets första sju månader omkom totalt 112 personer i olyckor på Sveriges vägar och dessa som nu ska kontrolleras extra är överrepresenterade i statistiken.

– Många underskattar skillnaden som några få km/h kan ha för utgången av en olycka. Våra bilar är inte så säkra som man kan tro, i en frontalkollision är risken stor att dödas om man kör fortare än 80 km/h, säger Urusla Edstörm, trafikstrateg vid polisen, i ett uttalande.

– Därför har vi denna vecka valt att fokusera våra kontroller på sträckor med lite högre hastigheter, till exempel landsvägar.

Därför informerar polisen i förväg

Det är inte första gången som polisen genomför en nationell trafikvecka. Sedan ett tag tillbaka aviseras insatserna dessutom på förhand.

Enligt polisen har det varit effektivt.

– Att vi informerar i förväg om fler hastighetskontroller kan verka märkligt men faktum är att det också ger resultat. Människor följer i större utsträckning hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor, vilket också syns på olycksstatistiken. Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt, säger Ursula Edström.

LÄS OCKSÅ: Polisen förtydligar – "det ger faktiskt böter"

Kan spara 50 liv

Såväl målade som civila polisbilar kommer att genomföra hastighetskontrollerna.

Även motorcyklar skickas ut för att hålla ordning i trafiken. Mätningarna kommer ske både med synliga laserinstrument vid vägkanten samt med dolda genomsnittshastighetsmätare.

Trafikverket delar polisens bild av att insatserna är effektiva, till och med avgörande.

– Förra året höll 54 procent rätt hastighet på våra vägar, men om alla höll hastigheten skulle cirka 50 liv sparas varje år, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket, i samma utskick.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Fakta: Polisens nationella trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen