NATO: Alliansen övar på katastrofscenario

2022 05 25

Militäralliansen Nato har genomfört sin största övning på flera år utifrån värsta tänkbara utveckling i världen.

Efter att kriget bröt ut i Ukraina satte Nato fart på en högberedskapsstyrka som kallas för NRF – en slags räddningstjänst som ska aktivera sig vid krig.

Nu har en av brigaderna i NRF, Very High Readiness Joint Task Force (VJTF) genomfört Natos största övning på många år, rapporterar norska Dagbladet.

Hela världen

Brigaden är Natos snabbaste insatsstyrka och högsta beredskapselement. Det innebär att styrkorna skulle kunna sättas in var som helst i världen inom loppet av ett fåtal dagar om det skulle krävas.

– Det har gått flera år sedan vi hade en sådan stor beredskapsövning i Nato, och det är särskilt viktigt nu med tanke på läget i Europa, säger vice befälhavare för VJT Kjetil Pettersen till den norska tidningen.

“Storskaligt krig”

Övningen beskrivs som en förberedelse på “storskaligt krig” och ett absolut katastrofscenario.

– VTJF är beredd på det värsta om det värsta tänkbara skulle hända. Om Ryssland angriper ett Natoland gäller principen att hela försvarsalliansen angrips. Vi hoppas verkligen inte att något så hemskt ska hända, men gör det det är vi redo, säger Kjetil Pettersen.

11 000 soldater

Drygt 8 000 av brigadens totalt 11 000 soldater deltog i övningen som ägde rum i Tyskland. Sverige, som tidigare tränat tillsammans med Nato, deltog inte i övningen.

Det gjorde däremot Rysslands grannland Lettland tillsammans med bland andra Litauen, Norge, Tyskland och Tjeckien.

Sverige förhandlar med Turkiet

Det svenska Natomedlemskapet är fortfarande i processen att granskas av militäralliansen Nato. Idag förhandlade Sverige med Turkiet, som har opponerat ett svenskt medlemskap med flera krav på Sverige, i Ankara.

Enligt Sveriges Radio, som rapporterar från Ankara står parterna fortfarande långt ifrån varandra gällande vilka organisationer som ska terrorstämplas, Däremot närmar man sig varandra när det kommer till att sälja vapen till Turkiet.

“Vi har inte bråttom”

I juni håller Nato ett toppmöte där Sverige och Finlands ansökningar skulle kunna behandlas.

– Det är ju inte vi som har bråttom, kommenterade en talesperson för den turkiska regeringen i ett uttalande om Sveriges ansökningsprocess.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen