SVERIGE: Ryska lögner om Gotland

2022 06 13

Ryssland har rätt att försvara ryska ättlingar på Gotland.

Det är ett påstånde som figurerar i ryska medier just nu, rapporterar Gotlands Allehandla.

Ursprunget till den ryska retoriken är en artikel som publicerades på den statskontrollerade tv-kanalen REN TV:s sajt.

Rubriken på artikeln lyder:

”Ryska medborgare/underlydande går med i Nato”.

Anspråk på Gotland enligt rysk lag

Artikelförfattaren skriver om Sveriges ansökan till Nato och vilken betydelse det får för upprustningen på Gotland.

Men en del av artikeln handlar om någonting helt annat. Nämligen Moskvas ”rättmätiga skäl” för att göra anspråk på Gotland.

I artikeln beskrivs det hur ryska ättlingar funnits på ön sedan den ryska invasionen 1808.

Den ryska lagen gör gällande att Ryssland har rätt att ”försvara tidigare medborgare i det ryska imperiet”, fastslår artikelförfattaren.

Historiesyn på steroider

– Det är ett besynnerligt sätt att argumentera. Men å andra sidan har vi ju Vladimir Putin som har suttit på bästa sändningstid och påpekat att eftersom det en gång fanns slaver i Finska viken så har man rätt att ta tillbaka historien. Det är som att historiesynen börjar gå på steroider, säger Carolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert och forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, till DN.

Hon anser att artikeln inte bör tas på för stort allvar.

– Jag tror man kan se det som ett led i att försöka bygga den här patriotiska yran som fanns efter annekteringen av Krim. Det är ju bara det att den här gången har angreppskriget inte varit lika framgångsrikt.

Fakta Försvarsmaktens verksamhet på Gotland

Förutom de enheter som tillhör Gotlands regemente finns även andra förband permanent på Gotland.
Gotland hör formellt till Militärregion mitt. Regementsstaben fungerar även som MR-stab och har det övergripandet ansvaret att stödja och samordna verksamheten som sker inom det geografiska området.
Den 1 januari 2020 blev 18:e stridsgruppen en del av Gotlands regemente P 18 och fick namnet 181:a pansarbataljonen. Den består av ett mekaniserat kompani och ett trosskompani med mestadels heltidsanställda soldater och ett stridsvagnskompani där de flesta tjänstgör tidvis.
Gotlandsbataljonens, även kallad 32:a hemvärnsbataljonen, område omfattar Gotland. Majoriteten av all personal i förbandet är hemmahörande på ön. Bataljonen har uppgifter både på land och i skärgård. Bataljonen tillhör Gotlands regemente, P 18.
Utbildningsgrupp Gotland har som uppgift att stödja hemvärnsförband på Gotland med resurser för utbildning och administration. De stödjer också de frivilliga försvarsorganisationerna.
Flygvapnet har sedan slutet av 1950-talet varit verksamt på Gotland. Från 2002 har basen tillhört Blekinge flygflottilj, F 17, med benämningen F 17 Gotland. Där finns personal för bland annat flygunderhåll, sambands- och informationstjänst samt brand och räddningsresurser.
Sjöinformationskompaniet har till uppgift att leverera en sjölägesbild samt stödja marina förband som befinner sig på Gotland. Sjöinformationscentralen i Visby är också en samlingspunkt för samverkan mellan myndigheter på Gotland
Försvarsmaktens logistik (FMLOG) har kontinuerligt haft en servicepunkt på Gotland med fast bemanning som bland annat servar förband med godshantering, övningsmateriel och kläder. Även Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, FMTIS, finns på Gotland för service och underhåll av olika kommunikations- och informationssystem.
Källa: Försvarsmakten

Foto: President of Russia Office resp Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Trump ger nytt besked om Putin – ”Vill göra det”

2025 11 07

Trump kommer med ett nytt besked om Putin.

Donald Trump och Vladimir Putin skulle ha träffats på ett toppmöte i Budapest – men mötet ställdes in.

Nu kommer Trump dock med ett nytt besked.

Nytt besked från Trump – om Putin

Ryssland har hävdat att mötet inte alls har lagts på is, utan att man bara inte har spikat ett datum för toppmötet än.

Nu gläntar Trump återigen på dörren och antyder att ett toppmöte i Budapest kan bli av – samtidigt som han förklarar varför mötet blev inställt.

På frågan om han fortfarande har för avsikt att träffa Putin, svarar Trump att han ”skulle vilja göra det” i Budapest, rapporterar Sky News.

– Det finns alltid en chans, sade Trump också i samband med att han tog emot Ungerns premiärminister Viktor Orbán i Vita huset, rapporterar European Pravda.

Samtidigt förklarade Trump varför mötet har blivit inställt eller skjutits upp.

Trumps förklaring – därför blev mötet inställt

Det var Trump själv som avbokade det planerade toppmötet i Budapest.

Nu förklarar han varför han valde att lägga planerna på is trots att ledarna i ett tidigare telefonsamtal hade kommit överens om att träffas i Ungern och prata om ett möjligt fredssamtal.

– Den grundläggande dispyten handlar om att de helt enkelt inte vill sluta än, säger den amerikanske presidenten, och syftar på kriget i Ukraina, enligt kanalen.

Rysslands ointresse för verkliga fredsförhandlingar fick alltså Trump att sätta stopp för mötet.

Men han hoppas fortfarande att Ryssland ska ändra sig och öppna upp för fred.

– Jag tror att de kommer att göra det, jag tror att det tar hårt på Ryssland, hårt på båda länderna, såklart, säger Donald Trump.

Orbán: ”Ingen tvekan om det”

Den amerikanska presidenten hävdar också ännu en gång att Rysslands invasion av Ukraina aldrig skulle ha ägt rum om han hade varit president 2022.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som alltså har träffat Trump i Vita huset idag, håller med om att det aldrig skulle ha blivit krig om Trump hade varit president.

– Det råder ingen tvekan om det, säger Orbán, enligt kanalen.

Enligt Trump är han och Orbán också ”överens om att kriget kommer att ta slut”.

Orbán uppger också att han har ”några idéer” om hur man kan få slut på kriget i Ukraina, rapporterar kanalen.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Villaägare rasar – 86 procent säger nej

2025 11 07

En stor andel villaägare säger nej till ett förslag som har diskuterats.

En stor andel villaägare säger nej till att bygga flerbostadshus i villaområden.

Frågan har aktualiserats av en debatt om bostadspolitikens betydelse för integrationen – en debatt där Socialdemokraterna har anklagats för att vilja ”tvångsblanda” befolkningen.

86 procent säger nej

En stor andel villaägare säger nej till förtätning i villaområden, visar en ny enkät från Villaägarna.

86 procent av villaägare är ganska eller mycket negativa till att riva villor för att bygga flerbostadshus.

91 procent är negativa till att ta grönområden i anspråk, enligt enkäten som har besvarats av 12 000 småhusägare.

– Debatten har gått varm om att förändra villaområden genom att bygga flerbostadshus. Det har hävdats att villaägare är positiva till detta – men det stödet ser vi inte i vår undersökning, säger Jonathan Lindgren, expert på kommunala tjänster hos Villaägarna, i ett uttalande.

Socialdemokraterna har på sin partikongress beslutat att partiet vill bygga bort segregationen genom att få in hyresrätter vid villaområden och radhus bland lägenhetshus, har TV4 rapporterat.

Tidöpartier har anklagat S för att vilja ”tvångsblanda” befolkningen.

LÄS OCKSÅ: "Kan kosta över 4 500 kronor" - viktig uppmaning till bolånetagare

S förnekar ”tvångsblandning”

S har å sin sida kraftigt avvisat påståenden om att det handlar om ”tvångsblandning”. Partiet framhåller att man framför allt vill bygga fler boendeformer i utsatta områden.

– Det är därför som vi har förslag om att det ska byggas fler bostadsrätter, radhus och villor i utsatta områden. Så att fler människor som kommer i arbete och får högre inkomst också kan välja att bo kvar, har Magdalena Andersson (S) tidigare sagt till Aftonbladet.

Men förslag om förtätning i villaområden har också lyfts av bland annat Hyresgästföreningen, som dessutom menar att ”Sveriges mest eftertraktade villaområden” har störst förtätningspotential.

Småskalig förtätning kan accepteras

Men den nya enkäten från Villaägarna visar alltså att det finns ett stort motstånd mot detta i villaområden.

– Extremt tråkigt när områden som tidigare varit grönområden bebyggs. Närhet till natur är den största anledningen till att vi valde att köpa huset vi bor i, kommenterar en deltagare i enkäten.

Något fler är dock positiva till att stycka av villatomter för småskalig bebyggelse. 23 procent är ganska eller mycket positiva till det, och 22 procent neutrala.

– I de kvalitativa svaren ser vi en acceptans för småskalig förtätning som tar hänsyn till områdets karaktär och bevarar det som ett grönt villaområde, säger Jonathan Lindgren från Villaägarna.

LÄS OCKSÅ: Så gick bostadsmarknaden i oktober

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen