SVERIGE: Förbryllande beteende hos unga – källsorterar sämre än äldre

2022 06 16

Yngre personer är sämre på att källsortera än äldre personer i samhället.

Detta trots att unga människor är de som uppger att de har mest klimatångest.

Unga slarvar med sorteringen

En ny undersökning från Sifo-baserade Återvinningsbarometern visar att personer i åldern 65 – 79 återvinner 84 procent av sina förpackningar till återvinning, rapporterar Sveriges Radio.

Bland 18 – 29-åringar är siffran blott 73 procent.

Uppmärksammad utveckling

Det intressanta i sammanhanget är dock att det är den yngre generationen som i högre utsträckning upplever sig bekymrade för miljöproblem.

– Vi samlar in rekordvolymer i Sverige, men det är tydligt att den yngre generationen inte är lika benägen att källsortera som den äldre. Samtidigt uppger en majoritet i åldersgruppen 18-29 år att de är oroliga för miljön och vill ha mer kunskap om återvinning. Undersökningen visar på en utveckling som vi ser är viktig att uppmärksamma, säger Helena Nylén, vd på Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) i ett pressmeddelande.

Attityden till återvinning sämre

Undersökningen visar dock samtidigt att andelen unga svenskar som tycker att det är viktigt med återvinning minskar, från 9 av 10 till 8 av 10.

Hälften av de unga respondenterna menar att de skulle öka sin källsortering om de hade en bättre förvaringslösning för källsortering i det egna hemmet.

En tredjedel tycker att det är enklare att slänga samtliga sopor i hushållsavfallet än att sortera dem, uppger FTI.

“Alla vinner när du återvinner”

– Att källsortera sina förpackningar är något som alla kan göra, varje dag. Det är ett enkelt sätt att bidra till ett mer hållbart samhälle, utan att behöva göra stora förändringar i vardagen. Varje förpackning som hamnar i hushållsavfallet medför koldioxidutsläpp som hade kunnat undvikas med källsortering och återvinning. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något och alla vinner när du återvinner, säger Helena Nylén.

“De är lata”

När P4 Halland frågar runt bland unga tycks de vara överens om vad som är den avgörande faktorn till att unga källsorterar sämre än äldre – trots klimatångesten.

– Det måste bero på lathet, säger till exempel Elton Zevenwacth i Varberg.

552 600 ton 

Under 2021 samlades det in 552 600 ton förpackningar och tidningar i Sverige, uppger FTI.

Det material som sorteras i högst utsträckning var glasförpackningar på 23,2 procent. Därefter följde pappersförpackningar följt av plast och på sista plats metall.

Foto: J. Sessler

Text: Redaktionen


12 mars 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen