I NATT: Historiskt misslyckande för Ryssland – kunde inte betala utlandsskuld

2022 06 27

Putinregimen klarar inte av att betala sina skulder till omvärlden, vilket beskrivs som en stor prestigeförlust för Kreml.

Gårdagen utgjorde förfallodatum för Rysslands utlandsskuld – en skuld värd ungefär 100 miljoner dollar.

Men Vladimir Putin och Ryssland har misslyckats med att betala skulden i fråga, rapporterar Bloomberg News.

“Det är en fars”

Enligt Ryssland fanns pengar och landet var villiga att betala. Landet hävdar även att man förde över summan som skulle betalas till banken Euroclear, men att transaktionen uteblivit på grund av sanktioner. 

– Hela situationen är en fars, säger den ryska finansministern Anton Siluanov enligt Bloomberg, med hänvisning till ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

Ryssland bekräftar misslyckande

Siluanov bekräftar även att utbetalningen har misslyckats. Han menar att det beror på två skäl.

– Den första är att utländsk infrastruktur – korrespondentbanker, avveckling och clearingsystem, förvaringsinstitut – är förbjudna att utföra någon verksamhet relaterade till Ryssland. Den andra är att utländska investerare uttryckligen är förbjudna att ta emot betalningar från oss, säger han.

En miljard kronor har fastnat

Pengarna, upp till en miljard svenska kronor, tycks nu ha fastnat i samband med den ryska överföringen, enligt Bloomberg. 

Euroclear själva har inte uttalat sig huruvida de har blockerat betalningen, men säger däremot att man följer alla sanktioner.

Enorm prestigeförlust för Putin

Putin och Kreml var angelägna om att undvika att att missa deadlinen, vilket ses som en enorm prestigeförlust för regimen och hela nationen, skriver BBC.

Första gången sedan Lenin

Det är första gången som Ryssland inte förmår att betala en utlandsskuld sedan 1918.

På den tiden var det kommunistledaren Vladimir Lenin som vägrade att betala för det ryska imperiets skulder efter den bolsjevikiska revolutionen.

Problem även 1998

Även 1998 hade man dock problem med att betala i tid, då den inhemska valutan rubel stod inför en kris i samband med att Boris Jeltsin var på väg att lämna ifrån sig makten

Då inkom betalningarna för sent på grund av inhemska lån.

Tjänar en miljard dollar om dagen

Ryssland själva tycks dock inte vara särskilt oroade över den inhemska ekonomin efter helgens uteblivna skuldbetalning. Normalt är det omöjligt för länder i liknande situationer att låna pengar, men så är redan fallet för Ryssland på grund av sanktionerna. 

Åtminstone om de vänder sig till Väst.

Enligt Anton  Siluanov tjänar landet omkring en miljard dollar varje dag på export av fossila bränslen och den ryska finansministern sade i april att det inte är aktuellt att ta fler lån, uppger BBC.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


12 mars 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen