SVERIGE: Starka reaktioner mot Natoavtal

2022 06 29

Turkiet säger ja till Sverige i Nato.

Landet har slutit ett avtal med Sverige och Finland.

Ett avtal som innebär eftergifter för de nordiska länderna.

Bland annat ska Sverige och Finland stödja Turkiet ”fullt ut” när det gäller hot mot landets säkerhet, lova att inte stödja flera kurdiska organisationer, slopa vapenembargot och vidta åtgärder för utlämning av terrorbrottslingar.

Skarp kritik

Avtalet får kritik av flera Natomotståndare i Sverige. 

– Erdogan har pressat Sverige till skamlig anpassning. Vi vet att han kallar alla kurder som kämpar för frihet för terrorister, det ska nu Sverige ”visa solidaritet” för och fler ska utlämnas dit. Svensk utrikespolitik anpassas när vi inte längre stödjer YPG/PYD som slogs ner IS, skriver Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling på Twitter.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund instämmer.

– För bara ett år sedan var alla partier överens om att vapenexport till Erdogans Turkiet var oacceptabelt. Att regeringen nu svänger försvagar Sverige som en röst för fred och solidaritet i världen, kommenterar han på Twitter.

”Jag skäms”

Linda Snecker, rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, kallar processen med Turkiet för ett ”sorgligt skämt”.

– Oavsett åsikt till Nato som företeelse, så är processen ett sorgligt skämt i politisk handfallenhet där Socialdemokraterna varit villiga att offra vad som helst (kurderna) för att få bort Natofrågan från det svenska valets dagordning. Jag skäms.

Ökar säkerheten

Statsminister Magdalena Andersson (S) betonar att avtalet med Turkiet är ”bra för svenska folket och ökar svenska folkets säkerhet”.

– Vi hade ett väldigt långt möte i dag där vi berättade om alla åtgärder som vi vidtagit, bland annat om terroristlagstiftningen i Sverige. Vi har nått en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet som ökar säkerheten i den här oroliga situationen, sa Magdalena Andersson på en pressträff efter att Turkiet deklarerat sitt nya beslut.

Hela avtalet

Sverige och Finlands avtal med Turkiet har publicerats på Natos hemsida.

Här är avtalet i sin korthet:

  • Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.
  • Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.
  • Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna
  • Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).
  • En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.
  • Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.
  • Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.
  • Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Läs hela avtalet här

Foto: Nato

Text: Redaktionen


JUST NU: Trumpregeringen hyllar Sverige

2025 06 01

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att spendera hundratals miljarder kronor på nya försvarssatsningar.

Målsättningen är att utgifterna till försvaret ska uppgå till 3,5 procent av BNP år 2030.

Men de militära utgifterna kommer behöver fortsätta att öka.

Det menar försvarsminister Pål Jonson (M). I en intervju med Bloomberg säger han att Sverige kommer öka sina försvarsutgifter till 5 procent av BNP.

Enligt Jonson planerar regeringen att lägga 3,5 procent av BNP på rena militära utgifter och ytterligare 1,5 procent på militärrelaterade försvarsutgifter.

– Så allt som allt, 5 procent, säger Jonson till Bloomberg.

– Jag har aldrig upplevt en sådan brådska som jag ser nu. Vi är redo att ta ansvar, tillägger försvarsministern.

Hyllas av Trumpregeringen

Nu hyllas Sverige av Elbridge A. Colby, som sedan 2025 innehar posten som Under Secretary of Defense for Policy i USA:s försvarsdepartement.

– Sverige visar våra asiatiska allierade vad som kan göras, skriver Colby i ett inlägg på X.

Colby, som är försvarsminister Pete Hegseths främsta rådgivare, delar även flera citat från Pål Jonsons intervju med Bloomberg.

Vill agera hårt mot Kina

Elbridge A. Colby är en ansedd expert på nationell säkerhet och försvarspolitik.

Han är känd för sin hökaktiga syn på Kina. Colby betraktar stormakten som det främsta hotet mot USA:s säkerhet.

Han förespråkar en "strategi för förnekelse" (strategy of denial) för att förhindra att Kina uppnår regional dominans i Asien, särskilt genom att stärka försvaret av Taiwan. Försvarsexperten har också argumenterat för att USA bör minska sitt militära engagemang i Europa och Mellanöstern för att fokusera resurser på Asien.

I fredags gick försvarsminister Hegseth ut med en skarp uppmaning till USA:s allierade i Asien. Hegseth uppmanade allierade i regionen att höja de militära utgifterna till 5 procent av BNP med hänvisning till hotbilden från Kina.

– Hotet som Kina utgör är verkligt och det kan vara överhängande. Vi hoppas inte det, men det kan definitivt vara det, sade försvarsministern på en säkerhetskonferens i Singapore.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


Ryska krigsfartyg på väg till Natoövning

2025 06 01

Nästa vecka inleder Nato marinövningen Baltops i Östersjön.

Övningen har inte minst uppmärksammats av Ryssland.

Moskva har skickat 20 krigsfartyg till havsområdet. Enligt Kreml deltar fartygen i en rysk marinövning.

Beskedet har ökat spänningarna mellan Nato och Ryssland ytterligare.

Nu varnar ledande säkerhetsexperter för att situationen kan eskalera. 

– Ryssarna är mycket aggressiva. Det som händer i Östersjön riskerar alltid att leda till en allvarligare eskalering, säger säkerhetsexperten Moritz Brake, som är verksam vid universitetet i Bonn, till Bild.

”Kan dundra över fartygen”

Moritz Brake tror inte att Ryssland kommer gå till attack under övningen, men han bedömer att provokationer kan äga rum.  

– Natofartyg skulle kunna hindras från att fortsätta sin rutt, och ryska flygplan skulle kunna dundra över fartygen, säger säkerhetsexperten och tillägger:

– Det handlar om att testa Nato. Hur snabbt kommer försvarsalliansen att reagera?

Marinexperten Johannes Peters vid universitetet i Kiel gör samma bedömning.

– Vi ser att Ryssland utgör ett större hot, särskilt i Östersjön, säger han till Bild.

Moritz Brake framhåller att Tyskland och övriga Natomedlemmar inte får låta sig skrämmas av Rysslands provokationer.

– Ryssland har uppträtt mer och mer aggressivt de senaste åren. Den tyska flottan är extremt vaksam. Vi får inte låta Ryssland skrämma oss.

Sverige agerade under fjolårets övning

Under fjolårets upplaga av Baltops agerade ryska stridsflyg aggressivt mot flera Natofartyg.

Enligt Försvarsmaktens operationschef Carl-Johan Edström gjorde ryska jaktplan flera flygningar över svenska fartyg som deltog i övningen och befann sig på internationellt vatten. 

– Vi har sett att man har flugit över såväl internationella som svenska fartyg, sade försvarschefen till SVT Nyheter.

Carl-Johan Edström beskrev den ryska närvaron som ”högre än väntat” och berättade att försvaret tvingades agera.

– Den här aktiviteten blev lite högre än vi hade förväntat oss, därför valde vi att justera vår beredskap och närvaro.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen