Här är SD:s regeringsbesked inför 2022

2021 05 09

Ödmjukhet, tillit och respektfullt samarbete var nyckelord när SD:s partiledning idag gav besked om sin inställning i regeringsfrågan 2022.

– Det är alldeles för tidigt att innan svenska folket gått till val redan nu börja tala i termer om ultimativa krav om hur regeringar ska se ut, hur statsrådsposter ska fördelas, vilka specifika avtal som behöver finnas mellan olika partier som ska ingå i ett framtida regeringsunderlag och under vilka villkor man är beredd att samarbeta, inledde partiledare Jimmie Åkesson presskonferensen.

– Sverige har riktigt allvarliga problem framhöll Jimmie och räknade upp kriminaliteten, segregationen, invandringen, integrationen, arbetslösheten och välfärden. Insikten om dessa allvarliga problem måste ligga i botten när vi hanterar frågan om hur en regering bör se ut efter nästa val, betonade Jimmie.

– Därför är det med respekt för den insikten som jag vill signalera att vi tar regeringsfrågan på största allvar och kommer hantera den utifrån det, säger SD-ledaren. Han förklarade att ett samarbete mellan partier som delar samma problemanalys måste bygga på följande:

✅ Kompromissvilja

✅ Respekt för att olikheter finns

✅ Tillit till att man är överens om att Sverige ska göras bättre

– Vi kommer göra allt vi kan för att vara en god samarbetspartner som håller fast vid överenskommelser. Vår ambition är inte att skapa oreda och kaos. Tvärtom, vi vill vara en konstruktiv och central partner som man kan lita på. Vårt ingångsvärde är att de partier som tillsammans avser rösta fram en statsministerkandidat bör gå in i ett samarbete på lika villkor - där inflytandet fördelas utifrån varje partis storlek. Statsrådsposter har aldrig varit ett självändamål för oss. Det avgörande är politiskt innehåll och inriktning, säger Jimmie Åkesson.

SD betonade även att om man inte ingår i regeringen så ställer det extra höga krav på ett förtroendefullt samarbete. Jimmie (SD) underströk att Sverige skulle vara förtjänt av en majoritetsregering vilket skulle öka reformkraften betydligt. Han tog januariavtalet som ett varnande exempel på motsatsen.

ANALYS

SD:s besked är exakt det besked som på bästa sätt främjar ett framtida M-KD-SD-samarbete med möjlig medverkan av L. Inga hårda krav, inga tuffa ord och inga negativa ingångsvärden gentemot de tilltänkta samarbetspartierna.

Istället var ödmjukhet, tillit och respekt ingångsvärdet i SD-ledarens besked om ett framtida samarbete med i första hand M och KD. Jimmies besked idag ökar sannolikheten för att ett eventuellt M-KD-SD-styre med möjlig medverkan av Liberalerna blir framgångsrikt. Det var även ett välkommet besked för M och KD men en besvikelse för de som möjligen hade väntat sig en rad strama krav vilket hade försämrat partiernas chans till samarbete. Sammantaget ökar dagens SD-besked även sannolikheten för M-KD-SD och eventuellt L att vinna valet 2022 eftersom det fokuserar på samarbete och respekt för partiernas olikheter.

[yop_poll id="12"]

NATO FRUKTAR: Trump kan lämna toppmöte i protest

2025 06 19

Nato ändrar i planerna inför kommande toppmöte av rädsla för att Donald Trump ska lämna i förtid.

Enligt ursprungsplanen skulle nästa veckas toppmöte i Haag mellan Natoländerna pågå under tre dagar.

Det tänkta programmet har nu kortats ned – till två och en halv timme.

Orsaken till beslutet är att undvika att den amerikanske presidenten ska bli uttråkad och lämna mötet i protest, rapporterar Dagbladet med hänvisning till Financial Times.

Trump lämnade G7-mötet

I veckan lämnade Donald Trump det pågående G7-mötet i Kanada ett dygn tidigare än planerat.

Detta väckte stor uppmärksamhet, och följdes av en ordväxling mellan den amerikanske ledaren och Frankrikes president Emmanuel Macron, som hävdade att Trump lämnade mötet för att förhandla fram en vapenvila mellan Israel och Iran. 

Som svar valde Trump att uttala sig på plattformen Truth Social.

– Han (Macron) har ingen aning om varför jag nu är på väg till Washington, men det har verkligen ingenting att göra med en vapenvila. Det är något mycket större än så, skrev han då.

Åtgärder inför kommande möte

Inför nästa veckas Nato-toppmöte hoppas försvarsalliansen att korrigeringar i mötesprogrammet ska minska risken att Trump lämnar även detta möte i förtid.

I stället för tre dagars program, planeras nu ett kortare toppmöte med ett enda arbetspass på två och en halv timme. 

– Rädslan är att Trump kommer att göra som han nyligen gjorde under G7-mötet, där han lämnade mötet innan det var avslutat, säger en källa till Financial Times.

Kritisk mot Natoländerna

Trump har under lång uttalat sig kritiskt om att flera av de övriga Nato-länderna inte är med och tar sitt ansvar.

Kritiken har handlat om att inte alla länder kommer upp i Natos mål om att medlemmarna ska lägga 2 procent av landets BNP på försvarsutgifter.

Trump har till och med sagt att de länder som inte tar ansvar för sitt eget försvar, inte kan räkna med någon amerikansk hjälp om de blir attackerade.

Presidentens kritik mot försvarsalliansen har dock minskat efter att flera medlemmar ökat sina försvarsutgifter.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


Jättehot från Iran – flaggar för värsta scenario

2025 06 19

Iran har tidigare hotat att stänga Hormuzsundet som att gensvar på Israels attacker och omvärldens påtryckningar.

Nu uppger den iranska regimen att man närmar sig ett beslut. 

Behnam Saeedi, en medlem av det iranska parlamentets nationella säkerhetskommitté, framför hotet i en kommentar till nyhetsbyrån Mehr.

– Vi överväger många åtgärder som svar på agressionen, inklusive att stänga Hormuzsundet, säger Saeedi. 

Risk för oljeprischock

Hela 20 procent av världens globala oljekonsumtion passerar genom sundet.

Om Iran gör verklighet av hotet skulle det kunna leda till den ”största oljechocken i historien”.

Det hävdade Mellanösternexperten Alexander Atarodi i en intervju med Expressen tidigare i veckan.

– Då pratar vi om en dimension som vi inte tidigare har upplevt, sa han då till tidningen.

Påverkar Sverige

En iransk nedstängning av Hormuzsundet  skulle driva upp oljepriset.

Något som brukar få direkt påverkan på drivmedelspriserna, också i Sverige.

Det har bland annat Swedbanks råvaruanalytiker Jörgen Kennemar varnat för.

– Det är en följd av den ökade geopolitiska osäkerheten i Mellanöstern. Man är naturligtvis orolig för att det här i längden kan leda till svårigheter med tillgång på olja på den globala oljemarknaden, har Kennemar framhållit i en intervju med Sveriges Radio.

– Vi vet att Opec-länderna står för en stor del av oljeproduktionen, tillade Kennemar.

Risk för storkrig

En stängning av Hormuzsundet kan också få stora geopolitiska konsekvenser.

Både USA och Storbritannien har militär närvaro i Persiska viken för att skydda fri sjöfart.

En iransk blockad skulle sannolikt leda till ett militärt svar från USA och risken för ett storskaligt krig i Mellanöstern skulle öka dramatiskt, enligt flera experter och bedömare.

Andra stater skulle sannolikt också känna sig tvingade att agera.

– Särskilt Gulfstaterna, som redan befinner sig i konflikt med Iran och är allierade med USA. De skulle utsättas för stark press att agera och stödja någon form av intervention, på grund av konsekvenserna en nedstängning skulle får för deras ekonomier som är beroende av olje- och naturgasleveranser genom sundet, rapporterar försvarssajten The War Zone (TWZ).

Vidare framhåller TWZ att en stängning av Hormuzsundet också riskerar att provocera Irans utländska partners, exempelvis Kina som importerar stora mängder olja från Mellanöstern.

– Kina vill inte att oljeflödet genom Persiska ska störas på något sätt. De kommer använda hela sin ekonomiska makt mot Iran, säger Ellen Wald, ordförande för säkerhetsbolaget Transversal Consulting, till CNBC News.

LÄS MER: Ryssland erkänner – stor kris nära 

Hormuzsundet

Hormuzsundet är en smal vattenförbindelse mellan Persiska viken och Arabiska havet, och bildar ett sund mellan Iran och Oman.

Det är den huvudsakliga exportvägen för råolja och naturgas från länderna och andra storproducenter som Saudiarabien, Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten.

På det smalaste stället är det endast 20 sjömil tvärs över, varav en stor del omfattas av Irans internationella vatten.

Ungefär 3 000 kommersiella fartyg passerar varje månad sundet.

Foto: S. Drakhshani

Text: Redaktionen