JUST NU: Sverige svarar på Erdoğans nya uppgifter

2022 06 30

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) kommenterar den turkiske presidentens utspel.

Det var under ett tal i Madrid idag som Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan kom med ett överraskande utspel.

Han hävdade nämligen att Sverige lovat att utlämna hela 73 stycken personer, som han benämnde som “terrorister”, enligt Reuters.

Betydligt fler än de 33 personer som Turkiet under gårdagen totalt krävde att både Sverige och Finland skulle utvisa.

Kräver lagändring

Erdoğan krävde också att Sverige måste ändra sina lagar.

– Finland och Sverige måste genomföra terrorlagändrignar så snart som möjligt, sade han enligt nyhetsbyrån.

Sverige svarar

Nu har Sverige svarat på nya uppgifterna från Turkiets president om att utlämna 73 personer till landet.

– I Sverige gäller svensk lag som tillämpas av oberoende domstolar. Svenska medborgare utlämnas inte, framhåller Morgan Johansson i ett sms till Ekot.

“Tydligt markerat”

Den svenska ministern meddelar också att det är “tydligt markerat” i det avtal man slutit med Turkiet att Sverige enbart kommer att följa den europeiska konventionen om utlämningar.

S i extrainsatt möte

Socialdemokraterna har även kallats till ett extrainsatt möte efter uppgörelsen i Madrid med Turkiet, rapporterar Dagens Nyheter.

Mötet äger rum imorgon klockan 11 och det är partiets riksdagsgrupp som kommer att deltaga.

“Oro hos människor”

Utrikesutskottets ordförande Kenneth G Forslund (S) säger att det finns” oro hos människor” om vad avsiktsförklaringen innebär i fråga om hur Sverige ska stödja Turkiets nationella säkerhet, men att det inte är anledning till själva mötet.

– Nej, vi hade haft det här även utan att det där hade funnits. Det är helt normalt att efter den här typen av möte med avgörande händelser så får riksdagsgruppen en återrapportering från regeringen och möjlighet att ställa frågor och diskutera resultatet, säger han till DN.

“Regeringen svarar tydligt”

Forslund medger också att det kan finnas en oro för avtalets innebörd även inom Socialdemokraterna.

– Den finns väl i lite olika kretsar, utifrån att man känner sig osäker över hur det här ska tolkas. Men som sagt, jag tycker att statsministern och utrikesministern svarar tydligt på de frågorna, och det får vi fortsätta att göra.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


14 mars 2026

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 mars 2026

Swedbank varnar hushållen för lån – risken ökar 1 april

2026 03 15

Den 1 april höjs bolånetaket till 90 procent.

Samtidigt slopas det skärpta amorteringskravet och ribban för tilläggslån sänks till 80 procent.

– Med de här förändringarna tar vi bort onödiga hinder och gör det lättare för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) om beslutet, i ett uttalande.

– Med de nya bolånereglerna skapar vi bättre möjligheter för människor att äga sitt hem och ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Swedbank kritiserar

Swedbank går nu ut med en varning inför förändringen.

Bankens privatekonom Arturo Arques är kritisk till de nya reglerna.

– Utformningen av de nya reglerna är inte så bra och min åsikt är att det hade varit bättre att behålla de gamla reglerna. Samtidigt tror jag inte förändringen gör så stor skillnad i praktiken, säger han i ett uttalande.

Ökar risken

Swedbank varnar för att de nya reglerna ur ett privatekonomiskt perspektiv innebär en ökad risk.

– Främsta skälet att de nya reglerna inte är bra är att det ur ett privatekonomiskt perspektiv inte är bra att ta ännu mer lån för att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Ökad skuldsättning gör låntagarens ekonomi ömtåligare och ökar risken att bostadsköparen förlorar hela det egna kapitalet vid en nedgång på bostadsmarknaden. Ett större lån innebär även att räntekostnaden ökar.

LÄS MER: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

Ytterligare kritik

Förändringen gällande tilläggslån kritiseras också av Swedbanks privatekonom, som menar att det blir sämre för de som redan äger sin bostad.

Och gällande det slopade amorteringskravet är han också kritisk.

– Om man till exempel lånar en miljon kronor till fyra procents ränta och amorterar lånet på 40 år i stället för 50 så sparar man 200 000 kronor, säger han.

– Med mer upplysningar av det slaget vid kreditgivningstillfället kanske presumtiva bostadsköpare tänker till och tar det lite lugnare, vilket vore positivt.

Värnar sund kultur

Regeringen genomför förändringen som en respons på kritik, menar finansmarknadsminister Niklas Wykman (M)

– Det skärpta amorteringskravet har fått mycket kritik och det tar vi nu bort. Samtidigt balanserar vi åtgärderna genom att bland annat begränsa tilläggslånen, säger han.

– Vi ska alltid värna en sund amorteringskultur.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen