JUST NU: Dystert besked för den som väntar på sitt pass

2022 07 20

Leveranstiderna väntas nu öka ytterligare jämfört med vad som tidigare sagts.

Under våren och sommaren har det nästan låtit som en upphackad cd-skiva.

Först var köerna till att få ansöka om pass enorma.

Sedan gick passmaskinen sönder vilket fördröjde leveranserna.

Nästa bakslag

Nu kommer ännu ett bakslag för den som går och väntar på att få ut sitt pass i handen.

Leveranstiderna skjuts nu fram ytterligare, rapporterar Dagens Nyheter.

Detta trots att Polismyndigheten förutsåg en förbättring under juli månad efter att passmaskinen, som befinner sig i Finland, väl hade lagats.

30 dagar har växt till 50

När maskinen började strula förlängdes väntetiden för svenska folket till 30 dagar innan man skulle få hem sitt pass.

– Vi har en skuld med väntetider på upp till 30 dagar just nu, och vi kommer inte se någon förändring avseende tiderna i juni månad. Men förhoppningsvis ser vi en förbättring i juli månad, sade Per Engström, nationell kommenderingschef för pass i Sverige, till Sveriges Radio i slutet av maj.

Men väl framme i juli är så inte fallet.

Tvärtom.

Väntetiden har istället växt till 50 dagar, erfar DN.

Fortsatt högt tryck

Ökningen beror fortsatt på det höga trycket.

Polisen kan i nuläget inte svara på när det väntetiden minskar ned till normalläge igen.

– Det är jättesvårt att säga. Vi kommunicerar kontinuerligt med leverantören om att vi har ett trängande behov av att få de här passböckerna levererade, säger Magnus Roglert, biträdande kommenderingschef för Insats Pass, till DN.

Frustrerade poliser

Samtidigt har polisen blivit frustrerade över att folk inte kommer och hämtar sina pass när de är färdiga.

– Tidigare har vi inte haft något problem med att förvara de här resehandlingarna i våra ordinarie förvaringslådor. Nu är det så att på flera orter har man behövt ta in extra skåp för att förvara resehandlingarna, sade Ulf Wiklund, poliskommissarie vid polisregion nord, till SR för två veckor sedan.

Trycket på provisoriska pass minskar

Då noterades också ett högre tryck på provisoriska pass.

Resenärer har rapporterats campa utanför poliskontor som utfärdar den typen av resehandlingar.

Men det trycket verkar avta och på många ställen är det nu enligt polisen obefintliga köer.

Polisens uppmaning

Polisen har flera gånger tidigare rekommenderat att ansöka om nationellt ID-kort om man ska resa inom EU.

Kötiden är lika lång som till pass, men däremot har korten en leveranstid på enbart fem dagar.

Den uppmaningen ligger fortfarande kvar, säger Magnus Roglert.

Foto: CardMap

Text. Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen