NY MÄTNING: Frågan som kan avgöra valet

2022 07 26

Väljarna rankar brottsligheten som den viktigaste frågan inför höstens val.

Det indikerar en studie från SOM-institutet på Göteborgs universitet.

Hela 41 procent av de tillfrågade uppger att brottsfrågor är ett av de viktigaste samhällsproblemen och politiska frågorna i Sverige i dag.

Det är första gången som kategoring lag och ordning hamnar högst upp på listan sedan SOM-institutets mätningar startade 1979.

Unik placering

– Det har förekommit saker som tillfälligt ruckat på stabiliteten, men det finns liksom ett grundackord i vad väljare tycker är viktigt. Brottsbekämpning, lag och ordning har däremot aldrig någonsin legat så högt inför ett val så långt mätningarna går tillbaka, säger professor Henrik Ekengren Oscarsson till DN.

Tillsammans med kollegan Johan Martinsson har han publicerat en forskningsartikel om rapporten.

Utanför toppen

Noterbart är att två stora frågor, som tidigare varit viktiga för svenska väljare, hamnar utanför topp fem.

Arbetslöshet/arbetsmarknaden och Sveriges ekonomi nedprioriteras av väljarna inför höstens val.

– Ämnen som närmast prenumererat på förstaplatserna i många val under de gångna tjugo-trettio åren. Båda har nu dock fallit i skymundan. Det är således en, i ett historiskt perspektiv, tämligen ovanlig dagordning som väljarna förhåller sig till i valrörelsen 2022, framhåller författarna i sin forskningsartikel.

Topp tio-listan

De tio viktigaste frågorna enligt svenska väljare:

Lag och ordning 41 %

Sjukvård 33 %

Integration 31 %

Miljö 26 %

Utbildning 24 %

Sociala frågor 14 %

Äldrefrågor 13 %

Arbetsmarknad 6 %

Demokrati 5 %

Ekonomi 4 %

Källa: SOM-institutet

Läs forskningsartikeln här

Foto: Försvarsmakten, P. Guillaume resp M. Förtsch

Text: Redaktionen

JUST NU: Historiskt lönebesked för anställda – kan komma idag

2025 11 11

Idag, tisdag, kommer EU att meddela sin dom om minimilöner.

Frågan har varit på gång under en längre tid.

EU vill införa ett nytt direktiv som ska garantera EU-medborgare en lön som ger förutsättningar för vad som beskrivs som en anständig levnadsstandard.

Både Sverige och Danmark har motsatt sig de nya reglerna och kräver att direktivet ogiltigförklaras.

– I Sverige ska inte politiker bestämma löner, det ska fackförbunden och arbetsgivarna göra, säger Johan Britz (L), arbetsmarknadsminister, till SR.

Forskare: kan påverka a-kassa och skatt

Det nya direktivet om nya minimilöner skulle kunna införlivas antingen via lag eller uppmuntran till de kollektivavtal som redan finns på plats.

Men den största oron från svenskt håll handlar snarare om vilka följder ett grönt ljus från EU skulle få.

– Det kan få olika typer av följdeffekter som vi inte kan överblicka, säger Johan Britz.

Enligt ministern handlar det till stor del om en "principfråga" där EU inte ska ägna sig åt lönebildningsfrågor.

Juristerna och forskarna Niklas Selberg och Erik Sjödin, verksamma vid Linnéuniversitet respektive Stockholms universitet, är inne på liknande spår när det gäller potentiella följdeffekter.

– Får direktivet om tillräckliga minimilöner grönt ljus av EU-domstolen uppstår sannolikt än starkare anspråk på utveckling av EU-samarbete om socialförsäkringsskydd och a-kassa – och i förlängningen också inkomstskatt. Då kan alltså välfärdspolitiken komma att regleras på supranationell nivå, framhåller forskarna till SvD.

LÄS OCKSÅ: City Gross nya besked till kunderna – “Vi har lite att bevisa”

Historiskt oavsett

Enligt EU-kommissionen kan de nya reglerna innebära lönehöjningar på uppemot 20 procent i vissa länder.

– I alla händelser kommer den 11 november 2025 att vara en historisk dag för EU. Domen kommer ha väsentlig betydelse för vad som är rättsligt och därmed politiskt möjligt inom ramen för EU:s socialpolitik, menar Niklas Selberg och Erik Sjödin.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Arlington Research resp Svante Rinalder/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Europa kan bryta tystnaden med Putin

2025 11 11

Sauli Niinistö, Finlands före detta president, uppmanar Europa att tala direkt med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Enligt den finländska expresidenten bör europeiska länder bryta tystnaden och istället göra som USA:s president Donald Trump.

– Macron (Frankrikes president, red. anm.) är förmodligen den senaste som ringde, och innan dess (Tysklands) förbundskansler Scholtz för ungefär ett år sedan. Och han fick en hel del skäll, säger Sauli Niinistö till Yle och fortsätter:

– Jag försvarade honom och jag ser fortfarande en viss sorts lustig situation i att européerna meddelar att de inte kommer att prata med krigsförbrytaren Putin. Men Trump pratar och sedan går vi och lyssnar på vad han sade. Och samtidigt är vi lite rädda att de inte bara kommer att prata om Europa över Europa.

Beskedet: uppe för diskussion

Nu kommer de första reaktionerna på Niinistös tuffa uppmaning.

Enligt Johannes Koskinen, ordförande för finländska riksdagens utrikesutskott, menar att frågan redan är uppe för diskussion på europeisk nivå.

– När man ser hur instabila Trumps kontakter är, säger Koskinen till Iltalehti.

Han syftar på de besked som den amerikanska presidenten gett om förhandlingarna med Putin.

Enligt Johannes Koskinen diskuteras det i Europa huruvida man bör organisera en “starkare förbindelse”.

– Det är tydligt att andra inte har samma påtryckningskraft som USA:s president, men å andra sidan borde man få fram den breda majoritetens åsikt inom en koalition av villiga, och inte bara slumpmässiga ställningstaganden, säger han.

LÄS MER: “Vad är det med Putin?” – rykten exploderar efter ny video

"Klokt att ta diskussionen själv"

Sauli Niinistö menar att Europa skulle kunna gynnas av att prata direkt med Moskva istället för att ta omvägen via Vita huset.

– När man är i en sådan här situation kan det vara klokt att själv ha de diskussionerna. Precis som Trump.

Redan i våras öppnade Finlands nuvarande president Alexander Stubb för att Europa inom kort kommer att behöva inleda diskussioner med Ryssland.

– Grundtanken här var att eftersom amerikanerna är inblandade, så måste även Europa vara inblandat, sa Stubb till Yle då.

LÄS MER: Ryssland under attack – enorm explosion

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen