SVERIGE: Slutlekt med mobilen på skoltid

2022 08 01

Flera nya lagar träder i kraft från och med den 1 augusti.

Bland annat införs nya regler gällande mobilanvändning i skolan.

Mobiltelefoner ska vid undervisning i regel endast få användas efter lärarens instruktion.

– Möjligheterna att omhänderta mobiltelefoner och ha mobilfria skoldagar ska öka.  Vid tillsyn ska ett föreläggande ange de åtgärder som huvudmannen ska vidta och Statens skolinspektion ska vara part i domstol vid överklagande av myndighetens beslut i fler fall än i dag, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

– Det är inte rimligt att plingande mobiltelefoner får störa undervisningen och störa koncentrationen för en hel klass. Det innebär ett förbud mot mobiltelefoner under lektionstid och en möjlighet att ha en hel skoldag utan mobiltelefoner, sa skolminister Lina Axelsson Kihlbom (S) på en pressträff i början av juli.

Flera åtgärder

Regeringen meddelar att flera åtgärder tillämpas för att öka tryggheten och förbättra studiemiljön i skolan.

  • All personal ska få vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero.
  • Det ska uttryckligen anges att dessa åtgärder innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar.
  • Det ska även bli enklare för rektorn att besluta om avstängning samt tillfällig placering inom och utanför skolenheten.

Flera nya lagar

Utöver skollagarna införs en mängd nya lagar från och med den 1 augusti.

Bland annat inom Justitiedepartementets område: 

  • Anonyma kontantkort för mobiltelefoner förbjuds.
  • Utvisningar ska kunna ske vid lägre straffvärde än tidigare.
  • Skärpta straff för  gravfridsbrott och knivbrott.
  • Minimistraffet för våldtäkt mot barn höjs. Från fängelse i två år till fängelse i tre år.

Läs om samtliga lagar här

Foto: P. Du Preez

Text: Redaktionen


24 mars 2026

Sålde slut på ett dygn – kostar 8 000 kronor hos Elgiganten

2026 03 25

Elgiganten upplever en sällan skådad rusning.

Det finns få svenskar som inte har en relation till Lego. Antingen har de klassiska byggklossarna, som fängslat generationer med underhållning som varar i timmar, funnits i skolan eller hemma i hushållet.

Över tid har dock leksaksjätten ändrat sin strategi när det kommer till marknadsföring.

Från barnleksaker har Lego blivit till ett uppskattat varumärke även bland äldre – i synnerhet när det kommer till nostalgiska kulturfenomen.

Nu meddelar Elgiganten att ett nytt sådant Legoset har sålt slut på bara ett dygn – trots att det kostade så mycket som 8 000 kronor.

Sålt slut på ett dygn

Pokémonrenässansen är det få som har missat.

När Lego släppte förbokningen av sitt nya premiumset med Pokémon sålde det slut på under ett dygn – trots en prislapp på omkring 8 000 svenska kronor.

– Vi ser ett enormt intresse, särskilt i premiumsegmentet där starka varumärken möter ett stort samlarvärde, säger Elgigantens gaming-ansvarige Alexander Åberg i ett pressmeddelande.

LÄS OCKSÅ: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Nästan 7 000 bitar

De senaste åren har Lego satsat på mer komplexa och dyra set riktade mot vuxna fans och samlare. 

I år, när Pokémon firar 30 år, lanserar Lego en ny serie Pokémon-sets. 

Det mest eftertraktade setet består av 6 838 bitar och tar enligt tidiga byggare över två dagar att färdigställa. 

Förutom det har Lego även tagit fram ett Pikachu- och ett Eevee-set på 2 050 bitar respektive 587 bitar, och nästa vecka inleds förbokningen av set med klassikerna Venusaur, Charizard och Blastoise.

Det kommer knappast minska på trycket.

När ett set i den här prisklassen säljer slut på så kort tid visar det hur stor efterfrågan är. Med tanke på hur tidigare Legolanseringar har gått, räknar vi med ett högt tryck även när det här setet öppnar för förbokning, säger Alexander Åberg.

LÄS OCKSÅ: Skatteverket svänger – hushåll slipper betala

Foto: Elgiganten

Text: Redaktionen


24mars26

Anders Tegnell varnar för helt ny pandemi

2026 03 24

Sveriges tidigare statsepidemiolog uttalar sig om en framtida pandemi.

Anders Tegnell är på besök i Oslo för en paneldebatt kring ämnet pandemihantering.

Och den före detta svenska statsepidemiologen menar att de nordiska länderna har stor nytta av varandra.

– Vi har haft ett mycket gott samarbete mellan Norge, Sverige, Danmark och Finland genom åren. Sedan har vi efteråt tittat på hur vi hanterade intensivvård, vaccination och liknande på liknande sätt, säger han till Dagbladet.

Mycket kritik

Under pandemiåren valde Sverige och Norge olika linjer i hanteringen av den enorma smittspridningen.

Den svenska linjen, med öppna skolor och rekommendationer istället för regler, fick kraftig kritik i grannlandet.

Anders Tegnell anser att motsättningarna försvårade arbetet.

–  Jag tycker det är synd för jag tror att vi hade klarat pandemin ännu bättre om vi inte hade skapat den här konkurrensen, säger han.

”Orimligt”

Den tidigare chefen för det norska Folkhälsoinstitutet, Camilla Stoltenberg, anser att kritiken mot Tegnell var obefogad.

– Jag upplevde det också som orimligt då. Vi visste faktiskt inte vad som var det bästa sättet att hantera en pandemi, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Framtida pandemi

På frågan om hur en framtida pandemi kan slå mot samhället är Anders Tegnell övertygad.

Nästa pandemi kommer hota världen på helt nya sätt än tidigare, vilket gör att det är omöjligt att förbereda sig fullt ut, varnar han.

– Jag tror att naturen är mycket mer uppfinningsrik än vi kan förutse, så det kommer troligen att vara något helt annat än vad vi har sett nu, säger Tegnell.

Bästa förberedelsen

Även om en framtida pandemi kommer slå mot samhället på helt nya sätt, så finns det ändå vägar för att förbereda sig, menar Camilla Stoltenberg.

– Ett gott, demokratiskt samhälle med goda välfärdssystem, hög grad av jämlikhet och hög grad av transparens. Detta är den viktigaste hörnstenen i beredskap vid nödsituationer, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

Foto: Lena Katarina Johansson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen