NY MÄTNING: Nytt jubel för MP – otroligt jämnt mellan blocken

2022 08 12

Med enbart en månad kvar till valet ser det ljusare ut för Miljöpartiet.

Inga partier åker ur riksdagen utifrån de siffror som Svenska Dagbladet och Sifo presenterar i sin senaste opinionsundersökning.

Miljöpartiet, som legat under spärren i Sifos mätningar i drygt ett år, landar nu på 4,6 procent.

Även Liberalerna som stundtals legat risigt till parkerar på 5,7 procent vilket skulle ge partiet fyra nya år i riksdagen.

Taktiska skäl

Att MP ökar kan bero på taktiska skäl, menar Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo.

– Många har förstått att de behövs för regeringsunderlaget på den rödgröna sidan och de har helt klart fått stödröster från såväl Socialdemokraterna som Vänsterpartiet och Centern, säger han till SvD.

“Ser ingen annan väg”

Ett liknande resonemang fördes av Torbjörn Sjöström på Novus i samband med att Miljöpartiet igår samlade ihop 5,2 procent i en annan mätning.

– Vi ser en tydlig rörelse från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna till Miljöpartiet. Huvudförklaringen är sannolikt att man inte ser någon annan utväg; om MP trillar ut så kommer det inte gå att bilda en S-ledd regering, säger han till SVT.  

“Mycket kan hända”

Sjörén varnar dock Miljöpartiet för att ta ut segern i förskott.

– De är inte på säker mark, det behövs en bit till. Mycket kan hända och gå fel under en valrörelse, men trenden är klart uppåt.

L stabilare

Läget är säkrare för L – tack vare den nya partiledaren Johan Pehrson.

– Han är annorlunda än den tidigare partiledaren och när han pratar skolpolitik känner gamla väljare igen partiet och kommer tillbaka. Dessutom börjar nu väljarna i storstäderna att återvända till partiet, säger Toivo Sjörén till SvD.

Otroligt jämnt mellan blocken

När det gäller läget mellan de två regeringsalternativen ser valet den 11 september ut att bli en sanslös nagelbitare.

Enligt mätningen samlar högerblocket 49 procent och de rödgröna 48,7 procent.

Skillnaden kan motsvara så få som 20 000 röster.

Noterbar skillnad mellan M och SD

Det är också noterbart att mätningen av SvD/Sifo visar att Moderaterna når 20,7 procent och Sverigedemokraterna 16,5 procent.

I andra färska mätningar har siffrorna mellan de två partierna annars varit helt jämna.

– Det måste vara en stor lättnad för Moderaterna, väldigt psykologiskt viktigt att de har ett avstånd till SD vid en eventuell regeringsbildning, säger Toivo Sjörén till SvD.

Hela mätningen 

Här är SvD/Sifos nya mätning för 9-11 augusti jämfört med 17 juni. 

                                                Augusti       

🔴Vänsterpartiet                    7,6        -0,3
🔴Socialdemokraterna     31,2        -2,5
🟢Miljöpartiet                          4,6        +1,2
🟢Centern                                  5,3        -0,7
🔵Liberalerna                           5,7         +1,3
🔵Moderaterna                     20,7        +1,4
🔵Kristdemokraterna           6,1        -0,2
🔵Sverigedemokraterna   16,5       -0,9
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  48,7        -2,3
🔴🟢 S+V+MP                        43,4        -1,6
🟢      Centern                           5,3          -0,7
🔵🔵 M+KD+SD+L               49           +1,6
 
Mandatfördelning (Majoritet: 175 mandat)
 
🔴🟢 S+V+MP+C       112 + 27 + 16 + 19  = 174      
🔴🟢 S+V+MP              112 + 27 + 16 = 155
🟢      Centern                19 = 19
🔵🔵 M+KD+SD+L    74 + 22 + 59 + 20 = 175
 
Text: Redaktionen

11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


BESKEDET: Alla som jobbar får mer pengar

2026 03 11

Regeringen bekräftar ett glädjande besked för svenska arbetare.

På onsdagen har regeringen sammanfattat det ekonomiska läget och utsikterna framåt.

Den stora osäkerheten i omvärlden – kopplat till bland annat krigen i Iran och Ukraina – kan ställa till det för svensk ekonomi.

Mer glädjande för alla svenskar som jobbar är att reallönerna väntas öka framöver.

Alla som jobbar får mer pengar

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har presenterat en ny prognos över den ekonomiska utvecklingen.

– Överlag väntas stigande reallöner, lägre inflation och skattesänkningar stödja hushållens konsumtion och bostadsmarknaden framgent, framhåller regeringen.

– Samtidigt väntas finanspolitiken bidra till högre offentlig konsumtion och investeringar. 

Viss ljusning

Regeringen vittnar även om en viss ljusning på arbetsmarknaden.

– På arbetsmarknaden syns vissa tecken på återhämtning. Sysselsättningen började öka under slutet av 2025 och arbetsmarknadsindikatorerna tyder på en ökad efterfrågan på arbetskraft i närtid, menas det.

Läs mer: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Stor osäkerhet

Men det råder alltjämt stora osäkerheter i den bredare ekonomin.

Krig i Iran och Ukraina samt förvirring om amerikanska tullar ställer till det.

– Osäkerheten i världsekonomin väntas förbli stor under 2026, särskilt med anledning av kriget i Mellanöstern och den amerikanska administrationens tullutspel i början av året.

Fakta: Reallön 

- Med reallöneutveckling menas den del av löneökningen som blir kvar när man dragit bort prisökningar på varor och tjänster. Det vill säga löneökning minus inflation.  

- Förenklat innebär det att om det du konsumerar ökar i pris sjunker din reallön. Det motsatta sker om varor eller tjänster minskar i pris, då ökar din reallön. Det kan vara lätt att blanda ihop reallön med nominell lön, vilket är den siffra du ser i din lönespecifikation. Även om din nominella lön är oförändrad kan alltså reallönen både öka och minska.

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen