VAL 2022: Försökte locka över partiledare under pågående debatt

2022 09 02

Under fredagseftermiddagen drabbas de åtta partiledarna samman i ännu en partiledardebatt.

Den här gången är det Sveriges Radio som organiserat sammankomsten.

Och det blev hätska ordkrig partiledarna emellan när de duellerade inför lyssnarna.

Bland annat riktade Magdalena Andersson (S) en känga mot Ulf Kristersson (M) för den senares samarbete med Sverigedemokraterna.

Erbjöd att byta sida

Statsministern erbjöds personligen M-ledaren att byta sida.

– Kom och samarbeta med mig, säger Andersson.

Ett erbjudande hon gav redan tidigare idag i en intervju med GP.

– Moderaterna är inte mitt förstahandsalternativ, men jag kommer inte bidra till att skapa låsningar, sade hon då till tidningen.

“Kan samarbeta”

Ulf Kristersson håller dock inte med om att det finns samarbetssvårigheter på hans sida av blocket.

– Vi är inte överens. Hade vi varit överens hade det inte hänt. Vi (M och SD, red. anm) kan samarbeta i sakfrågor och krossa kriminaliteten med vår politik, säger Moderaternas partiledare i radion.

Lööf och Åkesson rök ihop

En annan het ordväxling var den mellan Annie Lööf (C) och Jimmie Åkesson (SD).

– Jag kommer att ta strid mot de rasistiska påståenden som ställer människor mot varandra, säger Lööf.

– Jag kommer fortsätta att ta strid mot din splittringspolitik och det som förstört det här landet, framhåller Åkesson.

“Det är Alice i Underlandet”

Det hårda tonläget fortsatte när Nooshi Dadgostar (V) ställdes mot Johan Pehrson (L) i en debatt om skolan.

– Hela resten av världen är emot marknadsskolan. Ändå görs ingenting i Sveriges riksdag, säger Dadgostar och undrar om Pehrson företräder eleverna eller sina aktier.

– Det stämmer inte, vad pratar du om? Det här är Alice i Underlandet. Du är inte klok, svarade Liberalernas ledare.

Foto: Moderaterna resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Plötslig varning för Coca Cola Zero – har precis upptäckts

2025 09 08

Den som dricker Coca-Cola Zero riskerar drabbas av en oväntad effekt.

Det menar en brasiliansk forskargrupp efter en helt ny studie i ämnet.

Enligt forskarna kan det sötningsmedel, som bland annat finns i sockerfri läsk, påverka den kognitiva förmågan.

Såväl förmågan att tänka som att minnas riskerar att skadas långsiktigt vid löpande konsumtion, argumenterar studien som publicerats i den amerikanska medicinska tidskriften Neurology.

– Sötningsmedel med lågt eller inget kaloriinnehåll ses ofta som ett hälsosamt alternativ till socker. Våra resultat tyder dock på att vissa sötningsmedel kan ha negativa effekter på hjärnhälsan över tid, säger studiens huvudförfattare Claudia Kimie Suemoto, vid universitet i Sâo Paulo, till The Guardian.

Motsvarar 1,6 års åldrande

I studien ingick över 12 000 personer med en medelålder på 52 år. Personerna följdes upp under åtta års tid.

Gruppen som konsumerade den största mängden sötningsmedel, till exempel aspartam och sackarin, upplevde en 62 procent snabbare minskning av sina kognitiva förmågor än övriga.

Båda sötningsmedlen associerades med kognitiv förlust, vilket enligt forskarna motsvarar ett åldrande på 1,6 år. Resultatet visade sig dock enbart bland personer under 60 år.

LÄS OCKSÅ: Bästa coladrycken är utsedd – godare än Coca-Cola

Studien kritiseras

Den nya studien har dock fått hård kritik. Bland annat hävdar International Sweeteners Association att det finns en “etablerad vetenskaplig konsensus” om att sötningsmedel är säkert att konsumera.

– Sötningsmedel utan socker är säkra, enligt alla ledande hälsovårdsmyndigheter i världen, och det är därför de har använts i en mängd olika livsmedel, mediciner, tandvårdsprodukter och drycker i många decennier, framhåller även Gavin Partington, generaldirektör för British Soft Drinks Association, till The Guardian.

LÄS MER: Aldrig hänt tidigare – rekordbesked om Ica Maxi

Livsmedelsverket försäkrar

Svenska Livsmedelsverket framhäver också att alla godkända sötningsmedel “har undersökts mycket noggrant i många olika studier”.

– De har bedömts som säkra att använda som livsmedelstillsatser  av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa. Det finns dock regler för hur de får användas, det vill säga i vilka typer av livsmedel och i vilken mängd, skriver myndigheten.

LÄS MER: Expanderar i rasande fart – hamburgerkedja tar över Sverige

Foto: T. Barbhuiya resp M. Aminrad

Text: Redaktionen

JUST NU: EU-jätte kan gå i konkurs

2025 09 08

Frankrikes nationalförsamling har avsatt premiärminister François Bayrou och hans minoritetsregering.

I måndagskvällens misstroendeomröstning röstade 364 ledamöter för att avsätta Bayrou, medan 194 röstade emot förslaget.

Bayrous ekonomiska politik pekas ut som den främsta förklaringen till hans fall. Premiärministerns regering har föreslagit massiva nedskärningar i nästa budget för att minska Frankrikes enorma statsskuld.

Riskerar konkurs 

Nu ser Bayrou föreslagna nedskärningarna ut att utebli. Det kan få stora konsekvenser för Frankrike, varnar TV2:s Frankrikekorrespondent Jesper Steinmetz.

– Det är ett djupt skuldsatt land. De lever på lånade pengar. Varje sekund lånar de ytterligare 5 000 euro och har faktiskt redan brutit gränserna för vad EU tillåter ekonomiskt, säger han till kanalen.

Om utvecklingen fortsätter kan Frankrike gå i konkurs, bedömer Steinmetz.

– Det finns inte samma tradition av att göra kompromisser som det exempelvis finns i Danmark. Det finns ingen acceptans för att sätta sig ner tillsammans och komma överens om en färdplan för framtiden.

Så går ett land i konkurs

Det är ovanligt att länder går i konkurs, men det har hänt vid några tillfällen under historien. Det hände bland annat Argentina 2001 och Ryssland i slutet av 1990-talet.

Till skillnad från ett företag som går i konkurs upphör inte ett land att existera.

– Ett land kan inte gå i konkurs på samma sätt som ett företag, men de kan "ställa in betalningar", som det kallas, har Harry Flam, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, sagt till Expressen.

Om Frankrike inte kan betala sina räntor och lån kommer landet att tvingas till förhandlingsbordet.

– Långivare och den som är skyldig sätter sig ner och försöker komma fram till hur mycket landet kan betala, sade Harry Flam till DN när Grekland riskerade konkurs 2012.

LÄS MER: Chockbesked för stormakt – tillväxten halveras

Foto: Ratfink1973

Text: Redaktionen