VAL 2022: Då kan SD ta plats i en regering

2022 09 07

Moderaterna säger nej till ett regeringssamarbete med SD.

Men på sikt kan M ändra sig i frågan – det säger flera statsvetaren som DN har pratat med.

– På sikt kommer de att backa, säger Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, till tidningen.

Han forskar om SD och förutspår att partiet kommer att släppas in i en regering – kanske redan till valet om fyra år.

Ett sådant scenario skulle inte förvåna statsvetaren. 

– Hela SD:s historia under 2000-talet visar ju att de successivt blivit mer normaliserade för varje val, och nu är de aktuella för att i alla fall ingå i ett majoritetsunderlag, säger Anders Sannerstedt till DN.

”Sverige är inte annorlunda”

Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, för ett liknande resonemang.

Hon forskar om populistiska och högerradikala partier. Enligt statsvetaren tyder det mesta på att SD till slut kommer att ingå i en regering.

– I Europa tar center-högerpartierna antingen in de högerradikala partierna i regeringen, eller så skapar man blocköverskridande koalitioner. Sverige är antagligen inte annorlunda, säger hon till DN.

M- och KD-väljare säger ja

En annan faktor som pekar i SD:s favör är M- och KD-väljares inställning till SD. 

En ny mätning från GP/Sifo indikerar att en majoritet av partiernas väljarbas vill ha med SD i en regering.

Hela 64 procent av M-väljarna anser att SD bör ta plats i en eventuell högerregering efter valet.

Bland KD-väljare är förtroendet för SD ännu högre – 78 procent anser att SD bör ingå i en M-ledd regering.

– Man kan säga att det är rätt stora majoriteter i Kristersson-gruppen för att acceptera SD. Det är kristdemokrater som är allra mest positiva och det var ju trots allt Ebba Busch som tidigaste gick ut och bytte fot, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till GP.

Foto: Sverigedemokraterna resp Moderaterna

Text: Redaktionen


Lyxbilstillverkare varnar – hotas av konkurs

2025 09 14

Jaguar Land Rover befinner sig mitt i en kris.

En cyberattack mot Jaguar Land Rover, JLR  har tvingat fabriker och datasystem att vara stillastående och skapat en kris som sprider sig genom företagets leverantörskedja.

Attacken, som först upptäcktes den 1 september, ledde till att JLR stängde ned sina IT-system och produktionslinjer globalt.

Nu har det gått ännu längre där flera leverantörer förväntas gå i konkurs, rapporterar BBC.

Stoppat produktionen

Med produktionen stillastående i nästan två veckor riskerar tusentals jobb att försvinna, och företaget står inför en allvarlig kris.

De primära fabrikerna i Solihull, Halewood och Wolverhampton väntas stå stilla åtminstone till onsdag medan skadorna utreds, medan 34 000 anställda i Storbritannien har tvingats hålla sig hemma.

– Vi stängde ned nätverken medvetet för att skydda dem från skada, säger en talesperson för JLR, till BBC.

Men eftersom produktionen är starkt automatiserad har bilar inte kunna byggas, och försäljningen har påverkats kraftigt.

Leverantörer i fara

JLR:s leverantörer, många små och medelstora företag, drabbas hårt av stoppet.

Experter varnar för att vissa riskerar konkurs om krisen fortsätter och JLR:s framtid är fortfarande oklar.

– Vissa av dem kommer att gå under. Jag skulle inte bli förvånad om vi såg konkurser, säger Andy Palmer, tidigare chef på Aston Martin och senior chef på Nissan, till mediebolaget.

Han befarar att leverantörer redan har börjat minska personalen för att hålla kostnaderna nere.

En chef hos en mindre JLR-leverantör, som vill vara anonym, bekräftar för BBC att 40 personer redan har sagts upp – nästan hälften av arbetsstyrkan.

Krav på statlig hjälp

Politiker och fackföreningar uppmanar nu regeringen att agera för att skydda jobb.

– Det som började hos några onlinesystem sprider sig nu genom leverantörskedjan och hotar likviditeten, vilket kan förvandla en kortvarig chock till långsiktig skada, säger Labourföreträdaren Liam Byrne.

Unite, fackföreningen som organiserar fordonsarbetare, kräver ett korttidsstöd där staten subventionerar löner tills JLR och leverantörerna är i full drift igen.

Foto: L Clarysse

Text: Redaktionen


JUST NU: Trump hotar med kraftiga prisökningar i hela Europa

2025 09 14

Ett nytt besked från Donald Trump kan slå hårt mot europeiska konsumenter.

Donald Trump trappar upp kampen mot höga läkemedelspriser i USA – men strategin kan innebära att resten av världen får betala mer.

Presidenten vill att amerikanska patienter ska sluta “subventionera” läkemedel åt resten av världen.

För att nå dit hotar han nu läkemedelsbolagen med handelspolitiska åtgärder om de inte höjer sina priser i Europa och andra rika länder, rapporterar CNN.

– Presidenten kommer att säga att ni läkemedelstillverkare inte får sälja här om ni inte säljer i Europa till ett högre pris. Sluta vara villiga att sälja till dem så billigt, säger USA:s handelsminister Howard Lutnick i en intervju med The Axios Show.

Strategi återupplivas

Förslaget innebär att företagen ska balansera prissättningen globalt så att de amerikanska konsumenterna kan få billigare mediciner.

Trump försökte redan under sin första mandatperiod införa ett system där amerikanska Medicare skulle betala samma pris som de lägsta nivåerna i jämförbara länder – det så kallade “Most Favored Nation”-priset.

Förslaget stoppades dock i domstol och skrotades senare av Bidenadministrationen.

I maj i år återkom Trump med en presidentorder där han krävde att läkemedelsbolagen skulle erbjuda amerikanska patienter det lägsta internationella priset eller riskera sanktioner.

– Spelet är över, tyvärr, sade Trump då och riktade kritik mot EU:s hårda priskontroller.

Ökade priser i Europa

En del läkemedelsbolag i Europa har redan börjat agera.

I augusti meddelade läkemedelsföretaget Eli Lilly att man höjer priset på viktminskningsmedlet Mounjaro i Storbritannien.

– Det här ombalanseringsarbetet kan vara svårt, men det betyder att priserna på läkemedel som betalas av regeringar och sjukvårdssystem måste öka inom andra utvecklade marknader för att kunna minska i USA, skriver Eli Lilly i ett uttalande.

Kritik mot förslaget

Branschorganisationen PhRMA stöder tanken på att andra länder ska betala mer men varnar för Trumps prisstrategi.

De menar att det kan slå tillbaka mot den amerikanska läkemedelsindustrin.

Experter är dessutom tveksamma till om Trump ens har befogenhet att styra priser internationellt, och juridiska utmaningar ses som oundvikliga.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen