VAL 2022: Opinionen har vänt

2022 09 09

Novus har uppdaterat sin mätning för näst sista gången innan valet.

Mätningen är till glädje för partier på båda sidorna.

Socialdemokraterna ökar nämligen – men så gör även Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Däremot är det smolk i glädjebägaren för Magdalena Anderssons (S) och hennes regeringsplaner att Vänsterpartiet och Centerpartiet samtidigt minskar.

Opinionen har svängt

Än värre för Andersson är att opinionen har svängt när väljarstödet för de båda regeringsunderlagen som helhet räknas ihop.

Igår hade S-sidan övertaget med 50,1 procent och 177 mandat jämfört med M-sidans 48,6 procent respektive 172 mandat, enligt Novus mätning.

Idag visar siffrorna att Anderssons underlag sjunkit till totalt 49,1 procent, medan Kristerssons (M) underlag ökat till 49,9.

Mandatfördelningen blir således 176-173 till Moderaternas fördel i sällskap av Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.

Framgång för Liberalerna

En annan utmärkande aspekt av dagens mätning är en framgång för Liberalerna som nu parkerar på 5,1 procent.

– L är för första gången säkerställt över 4 procent under hela valruschen. Det är intressant. Men både MP och L balanserar fortfarande på slak lina, framhåller Torbjörn Sjöström, vd på Novus.

Ett par förändringar sticker ut

Han konstaterar att det överlag varit ganska små förändringar när mätningarna uppdaterats dagligen, men pekar ut ett par dramatiska hållpunkter.

– Först att SD rusade och fick större stöd än M efter skjutningen i Malmö och SD var bäst parti på lag och ordning. Denna uppgång har hållit i sig och SD är fortsatt statistiskt säkerställt större än M.

Fortsatt M-nej för SD

Trots opinionsläget är Moderaterna fortsatt inte särskilt sugna på att släppa in Sverigedemokraterna i en regering.

– Däremot är vi redo att samarbeta på ett respektfullt sätt med Sverigedemokraterna i riksdagen. Bland annat kring brottsligheten, energipolitiken och budgeten så att vi får en stabilitet som vi inte har haft på många år. Ingen tvingar oss till något. Vi fattar våra beslut, säger partisekreteraren Gunnar Strömmer (M) till Svenska Dagbladet idag.

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning för 8 september jämfört med 7 september.

🔴Vänsterpartiet                    7,4         -0,6
🔴Socialdemokraterna     29,0        +1,2
🟢Miljöpartiet                          5,2         -0,5
🟢Centern                                  7,5         -0,9
🔵Liberalerna                           5,1         +0,3
🔵Moderaterna                     18,0        +0,7
🔵Kristdemokraterna           5,8        -0,1
🔵Sverigedemokraterna   21,0       +0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 49,1          -1,0
🔵🔵 M+KD+SD+L             49,9         +1,3 
 

Mandatfördelning 

🔴🟢 S+V+MP+C = 102 + 26 + 18 + 27 = 173
🔴🟢 S+V+MP  = 102 + 26 + 18 = 146
🔵🔵 M+KD+SD+L  = 64 + 20 + 74 + 18 = 176
 
3 204 personer har deltagit i undersökningen som ägt rum 5-7 september. Det är en utökning av antalet respondenter jämfört med tidigare.
 
Imorgon släpper Novus sin sista mätning inför valet 2022.
 
◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.
 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen