SVERIGE: Banker nedringda efter myndighetens uppmaning

2022 10 09

På tisdagsmorgonen sa Finansinspektionens (FI) chefsekonom Henrik Braconier att den som har tillfälliga problem med ekonomin kan beviljas ett tillfälligt undantag från amorteringskravet av sin bank.

–  Det är ett sätt att hjälpa hushåll med tillfälliga problem, att man slipper amortera under ett tag. Vi tycker det är bra om folk utnyttjar det här. Börjar det bli knapert är det bäst att ringa banken och så startar man en dialog, sa han till SR Ekot.

Finansinspektionens besked fick snabbt spridning. Det märkte inte minst bankerna.

Efter beskedet har bankerna blivit nedringda av tusentals kunder, rapporterar SR Ekot.

Många kunder har missuppfattat FI:s uppmaning. Särskilda skäl krävs fortfarande för att få ett tillfälligt undantag.

– Otroligt många privatkunder ringde in till vår kundservice och tolkade det som att nu kan jag begära uppskov på min amortering, och ville göra det naturligtvis. Utlåtandet var lite olyckligt. Det är inte så att jag kan begära uppskov bara för att jag behöver eller önskar uppskov, utan det är fortfarande de grundläggande kriterierna för när jag kan begära uppskov, säger Jennie Sandén, privatekonom vid Danske Bank, till SR.

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, beskriver dagen som kaosartad. Hon berättar att telefonväxlarna är ”fullständigt lamslagna”.

– Ja bankerna har blivit nedringda av tiotusentals kunder. Så växlarna är fullkomligt lamslagna med folk som köar in till bankerna. Intrycket hos allmänheten verkar vara att Finansinspektionen har pausat amorteringskravet precis som under pandemin. Men så har inte skett.

Räntehöjningen inget giltigt skäl

I dag, tisdag, höjde Riksbanken styrräntan med  en procentenhet – från 0,75 till 1,75 procent.

Men den drastiska höjningen är inget skäl till amorteringsfrihet. Bankerna har redan tagit höjd för höjda bolåneräntor i sina kalkyler.

Däremot kan kunder med ”särskilda skäl” ansöka om ett tillfälligt undantag från amorteringskravet.

Särskilda skäl

Så här skriver Finansinspektionen:

  • Särskilda skäl kan vara att ett hushålls ekonomiska förutsättningar väsentligt försämrats. Till exempel kan det handla om inkomstbortfall till följd av sjukdom, arbetslöshet eller liknande. Men, det kan även vara fråga om att ett hushåll får så kraftigt ökade utgifter, till exempel för stigande elkostnader, att hushållets ekonomiska marginaler krymper markant.
  • Särskilda skäl förutsätter att omständigheterna inträffar efter att lånet har lämnats. Alltså att det har skett något oväntat, som man inte kunde förutse vid lånetillfället. Att ett hushåll är räntekänsligt och påverkas när låneräntan höjs är inte i sig ett särskilt skäl.
  • Bankerna testar bolånetagare i sin kreditprövning för att se att de har goda marginaler att klara högre räntenivåer. De senaste åren har bankerna utgått från att nya bolånetagare ska klara av räntebetalningar, amorteringar och övriga levnadskostnader även vid räntenivåer på mellan 6 och 7 procent.

Foto: H. Oujabir resp Finansinspektionen

Text: Redaktionen

JUST NU: Betalningskaos i hela Europa

2025 07 19

Stora betalningsproblem pågår runt om i Europa.

Problem med kortbetalningar har uppstått på flera håll i Europa.

I Danmark råder det stora problem, rapporterar TV2.

Kanalen uppger dock att det även är problem på vissa håll i Sverige, i Norge och i andra länder runt om i Europa.

Problem runt om i Europa

Problemen bekräftas av betalföretaget Nets, som erbjuder betallösningar och hanterar betalningsterminaler runt om i Europa.

– Jag kan bekräfta att det är problem med kortbetalningar i hela landet [Danmark], och även i andra länder. Vi vågar inte ge en uppskattning av vad det beror på ännu, men vi jobbar på att lösa problemet och hitta orsaken, säger Søren Winge, pressansvarig på Nets, till kanalen.

Han bekräftar också för kanalen att det även är problem med kortbetalningar i Sverige, Norge och Island.

Andra källor uppger att de har problem bland annat i Finland och i norra Italien. Enligt norska VG är det också problem i Tyskland och Schweiz.

När det gäller Sverige har det bland annat varit problem på Gotland, uppger den norska tidningen.

LÄS OCKSÅ: Modebolag går i konkurs

Betalningsterminaler ligger nere

Problemen märks alltså på flera håll.

– Jag var precis i butiken och det var helt omöjligt att betala, de som jobbar där sade att det inte gick att betala med kort, säger Snorre Fjeldstad, som bor i Berlin, till den norska tidningen på lördagskvällen.

I Danmark har bland annat Lidl och Netto och en lång rad andra butiker rapporterat problem med kortbetalningar.

– Vi upplever just nu att alla våra terminaler ligger nere – en del betalningar går dock igenom, skriver Netto på Rådhusgade i Odder på Facebook, enligt den danska kanalen.

Det är i nuläget oklart hur stor omfattningen av problemet är, vad det beror på och när det kan lösas.

Det är också oklart i vilken grad Sverige är drabbat av problemet.

LÄS OCKSÅ: Kjell & Company tvingas agera - kunderna sviker kedjan

Text: Redaktionen

KRAVET: Sverige borde betala – när USA vägrar

2025 07 19

Sverige borde betala mer när USA vill betala mindre, anser Human Rights Watch.

USA:s president Donald Trump har skurit ner kraftigt på den amerikanska biståndsmyndigheten USAID.

Konsekvenserna blir allvarliga, inte minst i ett land där det pågår en stor flyktingkris – och nu borde istället Sverige betala mer, tycker Human Rights Watch.

”Ett mycket osäkert tillstånd”

Situationen för flyktingarna i Myanmar i Sydostasien är på väg att bli väldigt akut, enligt Human Rights Watch.

Nu ifrågasätter organisationen varför Sverige inte ökar sitt bistånd – när USA skär ner, rapporterar SR.

– Alla länder, tyvärr, alla givare – Sverige, Storbritannien, Australien, Japan – har också skurit ner på sitt stöd, i linje med USA:s ståndpunkt. Så situationen i flyktinglägren längs gränsen är i ett mycket osäkert tillstånd, vilket gör människors liv mycket riskfyllda, säger seniorforskaren Sunai Phasuk på Human Rights Watch till radiokanalen.

”Katastrofal situation”

Nedskärningarna i USAID har fått allvarliga konsekvenser, och därför måste andra länder rycka in – däribland Sverige, anser organisationen.

Enligt forskaren Nadia Hardman så kommer 90 000 flyktingar i lägren kring Myanmar att vara utan mat inom två veckor, vilket beskrivs som en konsekvens av de amerikanska nedskärningarna i biståndet.

– Så det är en katastrofal situation, säger hon till radiokanalen.

Biståndsminister Benjamin Dousa framhåller att Sverige redan betalar runt 200 miljoner per år i humanitärt stöd till Myanmar samt har betalat 1,49 miljarder miljarder till UNHCR.

”Grymt beslut”

Myanmar har präglats av decennier av politisk instabilitet, väpnade konflikter och etniska motsättningar, enligt UNHCR.

Det har lett till en av världens mest allvarliga och utdragna humanitära kriser, och många flyktingar bor permanent i flyktingläger.

Även Amnesty International har varnat för att nedskärningarna i USAID får allvarliga konsekvenser, bland annat avseende den humanitära situationen kring Myanmar.

– Trump-administrationens grymma beslut att omedelbart stoppa internationellt bistånd har en omedelbar och förödande inverkan över hela världen, och i Myanmar drabbar det människor i ett särskilt mörkt ögonblick, sade Joe Freeman, Amnesty Internationals Myanmar-utredare, i ett uttalande i mars i år, då landet även drabbades av en enorm jordbävning.

Foto: A. Mejlvang

Text: Redaktionen