INRIKES: Tvingas backa – dåliga nyheter för svenska elkunder

2022 10 09

Inför valet lovade högersidans fyra partier M, KD, SD och L ett högkostnadsskydd med anledning av de höga elpriserna.

Högkostnadsskyddet lovades vara på plats från och med 1 november.

– Om vi vinner valet och Sverige får en ny regering, så kommer vi se till att högkostnadsskyddet för hushåll och företag mot de extrema elpriserna, finns på plats den 1 november. Hushållens ekonomi ska räddas i god tid före jul. Det är ett gemensamt vallöfte, framhöll Ulf Kristersson (M) till Svenska Dagbladet i början av september.

Tvingas backa

Men redan nu tvingas M-sidan backa från löftet, rapporterar SvD.

Enligt Moderaterna kommer det sannolikt att dröja längre än det utlovade datumet innan svenska hushåll kan ta del av åtgärden mot de höga elpriserna.

– Vår ambition är att försöka få det här högkostnadsskyddet på plats så snart som det går. Problemet är att Svenska kraftnät just nu arbetar efter en annan tidsplan, som gavs av den här regeringen, säger Carl-Oskar Bohlin (M), partiets energipolitiska talesperson, till tidningen.

"Kräver nya instruktioner"

Den socialdemokratiska regeringen har sedan tidigare satt datumet 15 november som deadline för Svenska kraftnät att återkoppla på hur ett högkostnadsskydd skulle kunna utformas.

Carl-Oskar Bohlin hoppas kunna snabba på processen när en ny regering har tillträtt, vilket är en nödvändighet om Ulf Kristersson ska hinna infria sitt löfte.

– Det krävs att de får en ny instruktion från en regering helt enkelt, säger han.

Överens på två punkter

När det gäller regeringsbildningen uppges förhandlingar pågå för fullt. 

På två punkter ska nu de fyra högerpartierna vara överens, rapporterar Aftonbladet.

– Man är överens att vi ska ha en stramare migrationspolitik och man är också överens om längre fängelsestraff för brottslingar, uppger en källa till tidningen.

“Kan ta lite tid”

Det ska dock ännu inte finnas någon uppskattning på när förhandlingarna förväntas vara i hamn.

Däremot pekas budgeten ut som en av två hållpunkter, den andra är måndagens talmansval.

– Det kan ta lite tid. Det kan ta någon eller några veckor. Men det ska definitivt inte ta 134 dagar, säger Aftonbladets källa.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Betalningskaos i hela Europa

2025 07 19

Stora betalningsproblem pågår runt om i Europa.

Problem med kortbetalningar har uppstått på flera håll i Europa.

I Danmark råder det stora problem, rapporterar TV2.

Kanalen uppger dock att det även är problem på vissa håll i Sverige, i Norge och i andra länder runt om i Europa.

Problem runt om i Europa

Problemen bekräftas av betalföretaget Nets, som erbjuder betallösningar och hanterar betalningsterminaler runt om i Europa.

– Jag kan bekräfta att det är problem med kortbetalningar i hela landet [Danmark], och även i andra länder. Vi vågar inte ge en uppskattning av vad det beror på ännu, men vi jobbar på att lösa problemet och hitta orsaken, säger Søren Winge, pressansvarig på Nets, till kanalen.

Han bekräftar också för kanalen att det även är problem med kortbetalningar i Sverige, Norge och Island.

Andra källor uppger att de har problem bland annat i Finland och i norra Italien. Enligt norska VG är det också problem i Tyskland och Schweiz.

När det gäller Sverige har det bland annat varit problem på Gotland, uppger den norska tidningen.

LÄS OCKSÅ: Modebolag går i konkurs

Betalningsterminaler ligger nere

Problemen märks alltså på flera håll.

– Jag var precis i butiken och det var helt omöjligt att betala, de som jobbar där sade att det inte gick att betala med kort, säger Snorre Fjeldstad, som bor i Berlin, till den norska tidningen på lördagskvällen.

I Danmark har bland annat Lidl och Netto och en lång rad andra butiker rapporterat problem med kortbetalningar.

– Vi upplever just nu att alla våra terminaler ligger nere – en del betalningar går dock igenom, skriver Netto på Rådhusgade i Odder på Facebook, enligt den danska kanalen.

Det är i nuläget oklart hur stor omfattningen av problemet är, vad det beror på och när det kan lösas.

Det är också oklart i vilken grad Sverige är drabbat av problemet.

LÄS OCKSÅ: Kjell & Company tvingas agera - kunderna sviker kedjan

Text: Redaktionen

KRAVET: Sverige borde betala – när USA vägrar

2025 07 19

Sverige borde betala mer när USA vill betala mindre, anser Human Rights Watch.

USA:s president Donald Trump har skurit ner kraftigt på den amerikanska biståndsmyndigheten USAID.

Konsekvenserna blir allvarliga, inte minst i ett land där det pågår en stor flyktingkris – och nu borde istället Sverige betala mer, tycker Human Rights Watch.

”Ett mycket osäkert tillstånd”

Situationen för flyktingarna i Myanmar i Sydostasien är på väg att bli väldigt akut, enligt Human Rights Watch.

Nu ifrågasätter organisationen varför Sverige inte ökar sitt bistånd – när USA skär ner, rapporterar SR.

– Alla länder, tyvärr, alla givare – Sverige, Storbritannien, Australien, Japan – har också skurit ner på sitt stöd, i linje med USA:s ståndpunkt. Så situationen i flyktinglägren längs gränsen är i ett mycket osäkert tillstånd, vilket gör människors liv mycket riskfyllda, säger seniorforskaren Sunai Phasuk på Human Rights Watch till radiokanalen.

”Katastrofal situation”

Nedskärningarna i USAID har fått allvarliga konsekvenser, och därför måste andra länder rycka in – däribland Sverige, anser organisationen.

Enligt forskaren Nadia Hardman så kommer 90 000 flyktingar i lägren kring Myanmar att vara utan mat inom två veckor, vilket beskrivs som en konsekvens av de amerikanska nedskärningarna i biståndet.

– Så det är en katastrofal situation, säger hon till radiokanalen.

Biståndsminister Benjamin Dousa framhåller att Sverige redan betalar runt 200 miljoner per år i humanitärt stöd till Myanmar samt har betalat 1,49 miljarder miljarder till UNHCR.

”Grymt beslut”

Myanmar har präglats av decennier av politisk instabilitet, väpnade konflikter och etniska motsättningar, enligt UNHCR.

Det har lett till en av världens mest allvarliga och utdragna humanitära kriser, och många flyktingar bor permanent i flyktingläger.

Även Amnesty International har varnat för att nedskärningarna i USAID får allvarliga konsekvenser, bland annat avseende den humanitära situationen kring Myanmar.

– Trump-administrationens grymma beslut att omedelbart stoppa internationellt bistånd har en omedelbar och förödande inverkan över hela världen, och i Myanmar drabbar det människor i ett särskilt mörkt ögonblick, sade Joe Freeman, Amnesty Internationals Myanmar-utredare, i ett uttalande i mars i år, då landet även drabbades av en enorm jordbävning.

Foto: A. Mejlvang

Text: Redaktionen