Bottennotering för svenska kronan: Så påverkas Sverige

2022 10 09

Den svenska kronan försvagades ytterligare efter Vladimir Putins besked om en delvis mobilisering i Ryssland.

Efter diktatorns tal på onsdagsmorgonen var en dollar uppe på över 11 svenska kronor. En ny historisk bottennotering.

– Oroande besked från Moskva (Putins tal) får svenska kronan att sätta dystert historiskt rekord och idag spräcka 11:an mot dollarn, twittrade SEB-ekonomen Robert Bergqvist.

År 2001 låg kronan på en liknande låg nivå  – då kunde en dollar köpas för 11,04 kronor.

Dyrare resor och mat

Kronans svaga ställning kan ställa till det. Det blir dyrare att resa utomlands och varupriserna i Sverige förväntas öka ytterligare, rapporterar SVT Nyheter.

– En svag krona, och en stark dollar i det här fallet, innebär att vi importerar inflation. Det blir dyrare att importera från utlandet. Det blir en utmaning, inte minst för centralbanken när man gör allt för att försöka bekämpa inflationen, säger Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden, till tv-kanalen.

Bra för exporten

Men en svag krona är inte endast negativt. Svenska varor förväntas bli billigare på världsmarknaden, vilket gynnar exporten.

– Om man är en ren exportör inom basindustrin i större utsträckning, och som inte har någon eller ganska liten import, har det en positiv effekt åtminstone på kort sikt. Det blir helt enkelt billigare att köpa från Sverige, säger Lena Sellgren till SVT. 

Priserna för importindustrin förväntas dock bli betydligt dyrare.

Svår balansgång

Enligt Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson innebär den svaga kronan en svår balansgång för Riksbankens direktion.

– Om de inte höjer räntan tillräckligt mycket kan kronan gå svagare på grund av ränteskillnader. Men om de höjer för mycket kan det knäcka bostadsmarknaden, säger han till Di.

Analytikern framhäver att en bostadskrasch skulle försvaga kronan ytterligare.

Foto: Riksbanken resp A. Nygård

Text: Redaktionen


JUST NU: Betalningskaos i hela Europa

2025 07 19

Stora betalningsproblem pågår runt om i Europa.

Problem med kortbetalningar har uppstått på flera håll i Europa.

I Danmark råder det stora problem, rapporterar TV2.

Kanalen uppger dock att det även är problem på vissa håll i Sverige, i Norge och i andra länder runt om i Europa.

Problem runt om i Europa

Problemen bekräftas av betalföretaget Nets, som erbjuder betallösningar och hanterar betalningsterminaler runt om i Europa.

– Jag kan bekräfta att det är problem med kortbetalningar i hela landet [Danmark], och även i andra länder. Vi vågar inte ge en uppskattning av vad det beror på ännu, men vi jobbar på att lösa problemet och hitta orsaken, säger Søren Winge, pressansvarig på Nets, till kanalen.

Han bekräftar också för kanalen att det även är problem med kortbetalningar i Sverige, Norge och Island.

Andra källor uppger att de har problem bland annat i Finland och i norra Italien. Enligt norska VG är det också problem i Tyskland och Schweiz.

När det gäller Sverige har det bland annat varit problem på Gotland, uppger den norska tidningen.

LÄS OCKSÅ: Modebolag går i konkurs

Betalningsterminaler ligger nere

Problemen märks alltså på flera håll.

– Jag var precis i butiken och det var helt omöjligt att betala, de som jobbar där sade att det inte gick att betala med kort, säger Snorre Fjeldstad, som bor i Berlin, till den norska tidningen på lördagskvällen.

I Danmark har bland annat Lidl och Netto och en lång rad andra butiker rapporterat problem med kortbetalningar.

– Vi upplever just nu att alla våra terminaler ligger nere – en del betalningar går dock igenom, skriver Netto på Rådhusgade i Odder på Facebook, enligt den danska kanalen.

Det är i nuläget oklart hur stor omfattningen av problemet är, vad det beror på och när det kan lösas.

Det är också oklart i vilken grad Sverige är drabbat av problemet.

LÄS OCKSÅ: Kjell & Company tvingas agera - kunderna sviker kedjan

Text: Redaktionen


KRAVET: Sverige borde betala – när USA vägrar

2025 07 19

Sverige borde betala mer när USA vill betala mindre, anser Human Rights Watch.

USA:s president Donald Trump har skurit ner kraftigt på den amerikanska biståndsmyndigheten USAID.

Konsekvenserna blir allvarliga, inte minst i ett land där det pågår en stor flyktingkris – och nu borde istället Sverige betala mer, tycker Human Rights Watch.

”Ett mycket osäkert tillstånd”

Situationen för flyktingarna i Myanmar i Sydostasien är på väg att bli väldigt akut, enligt Human Rights Watch.

Nu ifrågasätter organisationen varför Sverige inte ökar sitt bistånd – när USA skär ner, rapporterar SR.

– Alla länder, tyvärr, alla givare – Sverige, Storbritannien, Australien, Japan – har också skurit ner på sitt stöd, i linje med USA:s ståndpunkt. Så situationen i flyktinglägren längs gränsen är i ett mycket osäkert tillstånd, vilket gör människors liv mycket riskfyllda, säger seniorforskaren Sunai Phasuk på Human Rights Watch till radiokanalen.

”Katastrofal situation”

Nedskärningarna i USAID har fått allvarliga konsekvenser, och därför måste andra länder rycka in – däribland Sverige, anser organisationen.

Enligt forskaren Nadia Hardman så kommer 90 000 flyktingar i lägren kring Myanmar att vara utan mat inom två veckor, vilket beskrivs som en konsekvens av de amerikanska nedskärningarna i biståndet.

– Så det är en katastrofal situation, säger hon till radiokanalen.

Biståndsminister Benjamin Dousa framhåller att Sverige redan betalar runt 200 miljoner per år i humanitärt stöd till Myanmar samt har betalat 1,49 miljarder miljarder till UNHCR.

”Grymt beslut”

Myanmar har präglats av decennier av politisk instabilitet, väpnade konflikter och etniska motsättningar, enligt UNHCR.

Det har lett till en av världens mest allvarliga och utdragna humanitära kriser, och många flyktingar bor permanent i flyktingläger.

Även Amnesty International har varnat för att nedskärningarna i USAID får allvarliga konsekvenser, bland annat avseende den humanitära situationen kring Myanmar.

– Trump-administrationens grymma beslut att omedelbart stoppa internationellt bistånd har en omedelbar och förödande inverkan över hela världen, och i Myanmar drabbar det människor i ett särskilt mörkt ögonblick, sade Joe Freeman, Amnesty Internationals Myanmar-utredare, i ett uttalande i mars i år, då landet även drabbades av en enorm jordbävning.

Foto: A. Mejlvang

Text: Redaktionen