NATOLAND UPPMANAR: Så ska militäralliansen besvara en rysk kärnvapenattack

2022 09 28

Nato måste svara med “förödande” repressalier om Ryssland attackerar Ukraina med kärnvapen.

Det säger medlemslandet Polens utrikesminister Zbigniew Rau i samband med ett besök i Washington, rapporterar The Guardian.

Enligt ministern är Nato dessutom i full färd med att göra budskapet tydligt även för Rysslands president Vladimir Putin.

Utesluter atombomber

Den polska utrikesministern utesluter dock att Nato själva ska använda sig av massförstörelsevapen, även om Ryssland skulle använda sig av just sådana medel.

– Såvitt vi vet hotar Putin att använda taktiska kärnvapen på ukrainsk mark, inte för att attackera Nato, vilket innebär att Nato bör svara på ett konventionellt sätt, säger Rau till NBC News-programmet Meet The Press.

– Men responsen borde vara förödande. Och jag antar att detta är det tydliga budskapet som Natoalliansen sänder till Ryssland just nu.

Ökad oro för kärnvapenattack

Oron för att Moskva ska ta steget till att bruka kärnvapen i kriget mot Ukraina har ökat efter det ryska militära misslyckandet i landet.

Sju månader efter invasionen gav Putin förra veckan order om att kalla in ytterligare 300 000 soldater i en partiell mobilisering, som enligt ryska källor snarare kan handla om över en miljon.

– Uppenbarligen förlorar president Putin kriget i Ukraina. Så hans reaktion på det är att starta mobilisering. Men mobiliseringen verkar inte hjälpa honom att vinna kriget, säger Rau.

Putin: "Jag bluffar inte"

I samband med sitt tal om att mobilisera ytterligare gjorde även Putin världen påmind om vilka resurser Ryssland har i lager.

– Vårt land har också moderna massförstörelsevapen. För att skydda vårt land och vårt folk kommer vi att använda alla möjliga medel som finns tillgängliga. Jag bluffar inte, framhöll diktatorn.

"Rätt att använda vid behov"

Rysslands före detta president och numera vice ordförande i landets säkerhetsråd, Dmitrij Medvedev, upprepade budskapet under gårdagen.

– Jag måste påminna er igen – för de döva öron som bara hör sig själva. Ryssland har rätt att använda kärnvapen om det behövs, säger han enligt nyhetsbyrån Reuters.

Förbereder sig

Enligt uppgifter till Financial Times har flera västerländska huvudstäder tagit fram beredskapsplaner för ett scenario där Putin använder kärnvapen mot Ukraina.

– Det är en fråga vi bör ta på allvar, sa USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan till CBS på söndagen.

Då går Nato in i kriget

Två västerländska tjänstemän som Financial Times pratat är av samma uppfattning som Polens utrikesminister.

De menar att vid händelse av en kärnvapenattack mot Ukraina kommer västvärlden inte att svarar med samma medel.

I första hand beräknas väst svara med konventionell krigsföring. Det skulle innebära att Nato överger sin ”röda linje” och blir direkt involverade i kriget.  

Tjänstemännen tillägger att Washington upprepade gånger kontaktat Moskva och klargjort för vilka svar varje användning av kärnvapen kommer att leda till.

– Hot om vedergällning förblir det bästa avskräckningsmedlet, säger en av tjänstemännen till Financial Times. 

LÄS MER: Natos löfte till Ukraina efter Rysslands eskalering

Foto: Nato

Text: Redaktionen


JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen


STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen