UTRIKES: Minst 5 000 tomma flygstolar sedan 2019

2022 09 28

Fler än 5 000 passagerarflyg har sedan 2019 flugit till och från brittiska flygplatser helt tomma på passagerare. 

Ytterligare 35 000 avgångar har haft färre än 10 procent av platserna bokade. 

Det avslöjar brittiska The Guardian. 

Ställa bolagen till svars 

–  Publiceringen av dessa data är ett steg i rätt riktning. Men vi behöver än mer transparens för att förstå varför den här typen av ineffektiva och förorenande flygningarna fortsätter. Vi måste ställa de största flygbolagen till svars för det här, framhåller Tim Johnson vid Aviation Environment Federation, som är en ickevinstdrivande brittisk organisation som engagerar sig i miljöeffekterna av flygresor, till den brittiska tidningen. 

Han tillägger: 

–  Med tanke på klimatnödsituationen är avslöjandet att så många tomma flygplan har bränt fossila bränslen och byggt på koldioxiden i vår luft ganska chockerande. 

Problem i hela Europa 

Problemet gäller inte enbart flygningar till och från brittiska flygplatser, men de här siffrorna är de mest färska och indikerar problemets omfattning.  

De exakta orsakerna till varför flygbolagen kör tomma flyg är inte hundraprocentigt klarlagt. Bolagen själva är ofta förtegna, men en orsak är att de riskerar mista de attraktiva start- och landningstiderna, så kallade slottider. 

Karin Karlsbro (L), EU-parlamentariker som arbetar med EU:s klimatlagar, har försökt få EU-kommissionen att bringa klarhet i ett system där det är mer lönsamt för flygbolagen att flyga tomma plan än att ställa in flighterna. 

Etablerades av EU på 1990-talet 

Systemet med slottider etablerades av EU på 1990-talet. Då fick bolagen börja handla i start- och landningstillstånd på vissa datum och specifika tider. Ett förbehåll gällde, nämligen att de var tvungna att nyttja 80 procent av de bokade tider. 

Under pandemin minskade problemet, men nu förefaller det vara större igen. 

Foto: Foto-Josue-Isai-Ramos-Figuero 

Text: Redaktionen 

JUST NU: Trumpregeringen hyllar Sverige

2025 06 01

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att spendera hundratals miljarder kronor på nya försvarssatsningar.

Målsättningen är att utgifterna till försvaret ska uppgå till 3,5 procent av BNP år 2030.

Men de militära utgifterna kommer behöver fortsätta att öka.

Det menar försvarsminister Pål Jonson (M). I en intervju med Bloomberg säger han att Sverige kommer öka sina försvarsutgifter till 5 procent av BNP.

Enligt Jonson planerar regeringen att lägga 3,5 procent av BNP på rena militära utgifter och ytterligare 1,5 procent på militärrelaterade försvarsutgifter.

– Så allt som allt, 5 procent, säger Jonson till Bloomberg.

– Jag har aldrig upplevt en sådan brådska som jag ser nu. Vi är redo att ta ansvar, tillägger försvarsministern.

Hyllas av Trumpregeringen

Nu hyllas Sverige av Elbridge A. Colby, som sedan 2025 innehar posten som Under Secretary of Defense for Policy i USA:s försvarsdepartement.

– Sverige visar våra asiatiska allierade vad som kan göras, skriver Colby i ett inlägg på X.

Colby, som är försvarsminister Pete Hegseths främsta rådgivare, delar även flera citat från Pål Jonsons intervju med Bloomberg.

Vill agera hårt mot Kina

Elbridge A. Colby är en ansedd expert på nationell säkerhet och försvarspolitik.

Han är känd för sin hökaktiga syn på Kina. Colby betraktar stormakten som det främsta hotet mot USA:s säkerhet.

Han förespråkar en "strategi för förnekelse" (strategy of denial) för att förhindra att Kina uppnår regional dominans i Asien, särskilt genom att stärka försvaret av Taiwan. Försvarsexperten har också argumenterat för att USA bör minska sitt militära engagemang i Europa och Mellanöstern för att fokusera resurser på Asien.

I fredags gick försvarsminister Hegseth ut med en skarp uppmaning till USA:s allierade i Asien. Hegseth uppmanade allierade i regionen att höja de militära utgifterna till 5 procent av BNP med hänvisning till hotbilden från Kina.

– Hotet som Kina utgör är verkligt och det kan vara överhängande. Vi hoppas inte det, men det kan definitivt vara det, sade försvarsministern på en säkerhetskonferens i Singapore.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Ryska krigsfartyg på väg till Natoövning

2025 06 01

Nästa vecka inleder Nato marinövningen Baltops i Östersjön.

Övningen har inte minst uppmärksammats av Ryssland.

Moskva har skickat 20 krigsfartyg till havsområdet. Enligt Kreml deltar fartygen i en rysk marinövning.

Beskedet har ökat spänningarna mellan Nato och Ryssland ytterligare.

Nu varnar ledande säkerhetsexperter för att situationen kan eskalera. 

– Ryssarna är mycket aggressiva. Det som händer i Östersjön riskerar alltid att leda till en allvarligare eskalering, säger säkerhetsexperten Moritz Brake, som är verksam vid universitetet i Bonn, till Bild.

”Kan dundra över fartygen”

Moritz Brake tror inte att Ryssland kommer gå till attack under övningen, men han bedömer att provokationer kan äga rum.  

– Natofartyg skulle kunna hindras från att fortsätta sin rutt, och ryska flygplan skulle kunna dundra över fartygen, säger säkerhetsexperten och tillägger:

– Det handlar om att testa Nato. Hur snabbt kommer försvarsalliansen att reagera?

Marinexperten Johannes Peters vid universitetet i Kiel gör samma bedömning.

– Vi ser att Ryssland utgör ett större hot, särskilt i Östersjön, säger han till Bild.

Moritz Brake framhåller att Tyskland och övriga Natomedlemmar inte får låta sig skrämmas av Rysslands provokationer.

– Ryssland har uppträtt mer och mer aggressivt de senaste åren. Den tyska flottan är extremt vaksam. Vi får inte låta Ryssland skrämma oss.

Sverige agerade under fjolårets övning

Under fjolårets upplaga av Baltops agerade ryska stridsflyg aggressivt mot flera Natofartyg.

Enligt Försvarsmaktens operationschef Carl-Johan Edström gjorde ryska jaktplan flera flygningar över svenska fartyg som deltog i övningen och befann sig på internationellt vatten. 

– Vi har sett att man har flugit över såväl internationella som svenska fartyg, sade försvarschefen till SVT Nyheter.

Carl-Johan Edström beskrev den ryska närvaron som ”högre än väntat” och berättade att försvaret tvingades agera.

– Den här aktiviteten blev lite högre än vi hade förväntat oss, därför valde vi att justera vår beredskap och närvaro.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen