UTRIKES: De gör som Sverige – Söker medlemskap i Nato

2022 09 30

Ännu ett land har sökt om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Det klargjordes på fredagen.

Vladimir Putin och hans styre hade just firat annekteringen av de fyra regionerna Zaporizjzja, Donetsk, Luhansk och Cherson och därmed upptagna i Ryssland.

Då kom beskedet via Telegram att Volodymyr Zelenskyj, Ukrainas president, skickat in en ansökan om medlemskap i militäralliansen Nato.

Bläcket på ansökan torkade mer eller mindre parallellt som Ryssland med pompa och ståt firade ockupationen av nämnda regioner, vilket skett i strid med internationell rätt.

Den ukrainske presidenten, vars land har varit utsatt för Rysslands anfall i lite drygt sju månader, förklarade den hastigt uppkomna ansökan.

Skydda vårt samhälle

– Det är en process som är i enlighet med våra värderingar för att skydda vårt samhälle, poängterade han, enligt SVT.

Vidare framhöll han att hans land inte kommer att ge sig in i någon form av förhandlingar med Ryssland så länge Putin styr landet.

På fredagseftermiddagen kom fördömandena av annekteringen in en efter en från flera länder: Moldavien, Storbritannien, Italien, Nederländerna och Grekland.

Även USA ställde in sig i kören av kritiska länder.

– Vi kommer inte att stå bredvid och titta på när Putin försöker annektera delar av Ukraina, underströk landets finansminister Janet Yellen, enligt nyhetsbyrån AP.

Nya sanktioner

USA framhöll också att som en följd av annekteringen kommer man utöka antalet sanktioner mot Ryssland:

–  Tillsammans med våra allierade och partners kommer vi införa nya sanktioner i dag, framhöll han till New York Post.

Han poängterade vidden av sanktionerna när han tillade:

–  De kommer att medföra kostnader för individer och företag – i och utanför Ryssland – som ger politiskt eller ekonomiskt stöd till de illegala handlingar det innebär att annektera ukrainskt territorium.

Även Sverige gjorde ett fördömande av annekteringen vid en hastigt sammankallad pressträff på fredagseftermiddagen. Regeringen fördömer Rysslands agerande.

– Det är inte något annat än en ren fars, framhöll statsminister Magdalena Andersson.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen