Så fungerar marknadshyror – och detta är fördelarna och nackdelarna

2021 06 04

Mycket talar för att så kallade marknadshyror är på väg att bli verklighet i Sverige kanske redan till nyåret – trots Vänsterpartiets kraftfulla motstånd.

Att Stefan Löfven överhuvudtaget blev statsminister hängde på att inte bara S och MP fick igenom sin beskärda del av krav i Januariavtalet utan även på att Centern och Liberalerna fick igenom sina krav. Och ett av de två borgerliga partiernas främsta krav var punkt 44 av 73 i avtalet, det vill säga fri hyressättning för nyproducerade lägenheter – det som Vänsterpartiet kallar för marknadshyror.

DN uppger i dag att den statliga utredningen i frågan väntas i slutet av maj och tanken är att reformen fri hyressättning vid nybyggnation kan bli verklighet redan inom 7-12 månader, det vill säga från 1 jan 2022 eller 1 juli 2022. Enligt DN kan förslaget komma att se ut ungefär så här:

◾Hyresvärdarna får bestämma hyran, det vill säga det blir marknadshyra

◾Hyran måste dock vara rimlig i förhållande till liknande lägenheter i området

◾Hyran kan höjas varje år i linje med inflationen

◾Hyran kan höjas ännu mer om området blir attraktivare

◾Hyran kan även stå helt stilla om efterfrågan tvärtom är låg

◾Endast nybyggda lägenheter omfattas

◾Redan befintliga lägenheters hyra ska precis som idag även fortsättningsvis sättas genom förhandlingar mellan fastighetsägarna och hyresgästföreningarna.

ANALYS

✅Vänsterpartiet är emot förslaget och menar att det skulle leda till höjda hyror vilket skulle försvåra för de som redan idag har det kämpigt med att få ekonomin att gå ihop. V anser även att det skulle leda till större skillnader mellan bra och dåliga hyresbostäder och till ökad makt för hyresvärdarna och mindre påverkansmöjlighet för hyresgästerna.

✅Centern och Liberalerna är positiva och menar att det kommer att leda till ökat byggande och större utbud vilket skulle gynna hyresgästerna. Bostadsköerna skulle minska och bostadsbristen förbättras. De menar även att friare hyresavtal skulle utveckla hyresrätten som boendeform och därmed även kunna anpassas bättre efter hyresgästers behov.

✅Sannolikt har båda parter rätt. Friare hyressättning skulle leda till högre hyror samtidigt som det skulle göra det intressantare för fastighetsägare att skapa fler lägenheter vilket skulle öka utbudet. 

Då både Moderaterna och KD är positiva till friare hyressättning så är det inte troligt att de skulle göra gemensam sak med Vänsterpartiet och fälla regeringen. Det är visserligen lockande för M och KD att fälla S-MP-regeringen men det skulle även framstå som tokigt att rösta nej till ett förslag som M och KD själva är klart positiva till – särskilt när de själva vill genomföra liknande förslag om de får makten. Därför är det troligt att Sverige kommer att införa marknadshyror framöver.

[yop_poll id="86"]

Populär svensk aktie rusar – når rekordnivåer

2025 06 19

Saab går starkt och under torsdagsmorgonens inledande handel nådde aktien nya rekordnivåer.

I början av förra veckan sjönk aktievärdet på Saab, då både SEB och Bank of America sänkte sina rekommendationer för aktien.

Nu har vinden vänt och under morgonens handel lyfte aktien över 4 procent, rapporterar Di.

Stor affärsöverenskommelse

Den stora rusningen kom efter att Saab under onsdagskvällen offentliggjorde Frankrikes avsikt att köpa två radarspaningsplan av modellen GlobalEye.

– Avsiktsförklaringen, som undertecknades idag på Paris Air Show, inkluderar DGA:s (red anm: den franska regeringens försvarsupphandlings- och teknikmyndighet) avsikt att köpa två GlobalEye-plan av Saab, skriver företaget i ett pressmeddelande.

Försvarsministern positiv

Den svenske försvarsministern Pål Jonsson, som själv varit på plats under Paris Air Show, understryker betydelsen av affärsuppgörelsen.

– Det här är ett genombrott för det fransk-svenska samarbetet, säger han till Di.

Utökad försvarsbudget

Ytterligare en av torsdagsmorgonens nyheter kan ha spelat in på Saabs starka start under aktiemarknadens inledande timmar.

Samtliga svenska riksdagspartier är nu överens om att landets samlade försvarsutgifter ska upp till 5 procent av BNP.

– Idag presenterar regeringen, tillsammans med Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, en överenskommelse om att göra en historisk utbyggnad av det svenska försvaret för att nå Natos nya mål för försvarsutgifter, som bedöms bli 3,5 procent av BNP, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

– Om Nato skulle enas om ett ytterligare mål om 1,5 procent av BNP för bredare försvars- och säkerhetsrelaterade investeringar är partierna överens om att Sverige också bör uppnå detta.

LÄS MER: Kalldusch för Skatteverket

Saabs nya rekordnivå

Sedan årsskiftet har Saab gått starkt och aktien har stigit med omkring 120 procent.

Under torsdagsmorgonen nådde aktien den nya rekordnoteringen 519 kronor, men har efter det fallit tillbaka något.

Vid årsskiftet hade Saab knappt 189 000 aktieägare och toppade då listan över flest antal nya enskild ägare, enligt Privata Affärer.

LÄS MER: Klassisk butik i konkurs efter mer än 30 år

Text: Redaktionen


Jättehot från Iran – flaggar för värsta scenario

2025 06 19

Iran har tidigare hotat att stänga Hormuzsundet som att gensvar på Israels attacker och omvärldens påtryckningar.

Nu uppger den iranska regimen att man närmar sig ett beslut. 

Behnam Saeedi, en medlem av det iranska parlamentets nationella säkerhetskommitté, framför hotet i en kommentar till nyhetsbyrån Mehr.

– Vi överväger många åtgärder som svar på agressionen, inklusive att stänga Hormuzsundet, säger Saeedi. 

Risk för oljeprischock

Hela 20 procent av världens globala oljekonsumtion passerar genom sundet.

Om Iran gör verklighet av hotet skulle det kunna leda till den ”största oljechocken i historien”.

Det hävdade Mellanösternexperten Alexander Atarodi i en intervju med Expressen tidigare i veckan.

– Då pratar vi om en dimension som vi inte tidigare har upplevt, sa han då till tidningen.

Påverkar Sverige

En iransk nedstängning av Hormuzsundet  skulle driva upp oljepriset.

Något som brukar få direkt påverkan på drivmedelspriserna, också i Sverige.

Det har bland annat Swedbanks råvaruanalytiker Jörgen Kennemar varnat för.

– Det är en följd av den ökade geopolitiska osäkerheten i Mellanöstern. Man är naturligtvis orolig för att det här i längden kan leda till svårigheter med tillgång på olja på den globala oljemarknaden, har Kennemar framhållit i en intervju med Sveriges Radio.

– Vi vet att Opec-länderna står för en stor del av oljeproduktionen, tillade Kennemar.

Risk för storkrig

En stängning av Hormuzsundet kan också få stora geopolitiska konsekvenser.

Både USA och Storbritannien har militär närvaro i Persiska viken för att skydda fri sjöfart.

En iransk blockad skulle sannolikt leda till ett militärt svar från USA och risken för ett storskaligt krig i Mellanöstern skulle öka dramatiskt, enligt flera experter och bedömare.

Andra stater skulle sannolikt också känna sig tvingade att agera.

– Särskilt Gulfstaterna, som redan befinner sig i konflikt med Iran och är allierade med USA. De skulle utsättas för stark press att agera och stödja någon form av intervention, på grund av konsekvenserna en nedstängning skulle får för deras ekonomier som är beroende av olje- och naturgasleveranser genom sundet, rapporterar försvarssajten The War Zone (TWZ).

Vidare framhåller TWZ att en stängning av Hormuzsundet också riskerar att provocera Irans utländska partners, exempelvis Kina som importerar stora mängder olja från Mellanöstern.

– Kina vill inte att oljeflödet genom Persiska ska störas på något sätt. De kommer använda hela sin ekonomiska makt mot Iran, säger Ellen Wald, ordförande för säkerhetsbolaget Transversal Consulting, till CNBC News.

Hormuzsundet

Hormuzsundet är en smal vattenförbindelse mellan Persiska viken och Arabiska havet, och bildar ett sund mellan Iran och Oman.

Det är den huvudsakliga exportvägen för råolja och naturgas från länderna och andra storproducenter som Saudiarabien, Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten.

På det smalaste stället är det endast 20 sjömil tvärs över, varav en stor del omfattas av Irans internationella vatten.

Ungefär 3 000 kommersiella fartyg passerar varje månad sundet.

Foto: S. Drakhshani

Text: Redaktionen