SVERIGE: Tråkiga besked om årets julfirande

2022 10 03

För att spara el i vinter tvingas flera svenska kommuner avstå från en stor del av den traditionsenliga julbelysningen på gator och torg.

Sänkta temperaturer och mindre tillgång till sport- och ishallar är några av åtgärderna som kommunerna tar till för att spara el framåt vintern.

Ytterligare en åtgärd rör den vanligtvis väldigt uppskattade julbelysningen som lyser upp städer och byar under decembermörkret.

Någonting som nu kan begränsas till ett minimum, rapporterar Dagens Nyheter.

– Vi begränsar julbelysningen i Stockholm i år, det är mer en symbolhandling för att visa att vi gör något, säger infrastrukturchef Peter Granström till tidningen.

Släcks på nätterna

Stockholm stad är en av totalt 16 kommuner som redan deklarerat att julbelysningen i år kommer att begränsas.

Förr har belysningen skänkt ljus 20 timmar om dygnet under två månader. Nu ska juleljusen istället tajmas in samtidigt som övrig gatubelysning.

Den ska heller inte vara tänd på vardagsnätter, skriver DN.

"Droppe i havet"

Enligt Peter Granström sparar kommunen 30 procent el tack vare åtgärden.

– Julbelysningen är ändå en droppe i havet, bara 70 000 kilowattimmar av totalt 38 gigawattimmar på gatubelysning. Det här får man mer se som en symbolhandling, för att visa att vi gör någonting, säger han till tidningen.

Inga adventsljusstakar

I Höganäs kommun, strax norr om Helsingborg, kommer det i år inte att sättas upp några adventsljusstakar i kontorsfönstren.

– Bara i stadshuset har vi kanske hundra kontor och så har man en lampa i varje fönster, vissa har kanske två. Det blir ganska många lampor som lyser hela natten i 30 dagar. I kronor är det kanske inte mycket men om alla ställer krav på den enskilda individen så måste även vi som kommun göra de små sakerna, säger Herman Crespin, kommunchef i Höganäs, till DN.

Riskerar skattehöjningar

Över 40 procent av 200 svenska kommuner bedömer att det ekonomiska läget inför vintern är illa eller mycket illa, rapporterar SVT.

Enligt kanalen kan skattehöjningar vara att vänta i flera av kommunerna för att förändra det dystra läget.

– Kommunerna gör allt för att hålla kärnverksamheten igång. Går inte det får de höja skatterna, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, Sveriges kommuner och regioner, till SVT.

Uppmanar att spara el

Både regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har uppmanat såväl kommuner, företag och privatpersoner att spara el för att dämpa den ekonomiska smällen inför vintern.

– Kan man spara på el på olika sätt bör man göra det, primärt av ekonomiska skäl men det hjälper också systemet, sade Niclas Damsgaard på MSB till SVT tidigare i september.

LÄS MER: Många hushåll riskerar ytterligare ekonomisk smäll

LÄS MER: Skarp uppmaning om att släcka lamporna

Foto: J. Davies

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen