Så går det för Kristersson (M) hos talmannen

2022 10 12

I dag klockan 11.00 ger statsministerkandidat Ulf Kristersson (M) besked.

Moderatledaren skall vid det klockslaget stega in på talman Andreas Norléns kontor på riksdagen och leverera ett synnerligen uppmärksammat besked.

Ny regering i Sverige

Beskedet avser huruvida Moderaternas partiledare har lyckats få ihop ett avtal mellan sitt eget parti och Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna rörande en ny svensk regering som ska styra landet under den nya mandatperioden 2023 till 2026.

ANALYS

Mediabevakning är enorm och tidningar, TV-kanaler och radiokanaler laddar nu för extrasändningar, livesändningar och det ena med det tredje för att krama ut varenda sekund av de spännande regeringssamtalen.

Samtalen har pågått i snart fyra veckor och den stora frågan är om man kommer att enas – och i så fall om vad.

Mediabilden är att det tycks gå allt trögare i samtalen och att de mörka molnen möjligen hopar sig över Ulf Kristersson.

Den stående och allt mer högljudda som riktas mot Moderatledaren och även de andra tre partiledarna är varför det tar så lång tid?

Många stora frågor

Men det gäller att enas om en mängd väldigt stora och svåra frågor:

- Energifrågan

- De höga elpriserna

- Den grova gängkriminaliteten

- Den övriga brottsligheten

- Migrationen

- Den misslyckade integrationen

- Jobben och ekonomin

- Den skenande inflationen

- Klimatfrågan

- Skolan

- Sjukvården

- Äldreomsorgen

- Skatterna, Utrikespolitiken, Försvaret, Polisfrågan, Jordbruket, Landsbygden, Bensinpriset…..ja ni fattar….

Listan är väldigt lång – och då tar det inte 4-5 dagar utan då tar det 4-5 veckor. Minst.

Att partierna inte var helt enade i förväg var väl känt.

Första gången med SD

I Sverige är vi vana vid enpartiregeringar och vid några få tillfällen de senaste årtiondena även flerpartiregeringar. Sedan 1982 har faktiskt 6 st regeringar varit rena S-regeringar och sen har vi Löfvens S-MP-regering.

Men bara regeringarna Bildt och Reinfeldt har varit regeringar med mer än två partier.

Och nu är det första gången som regeringsunderlaget M, KD, SD och L är aktuellt så då är det helt naturligt att det tar minst 4-5 veckor – om inte ännu längre tid.

Min prognos

Min prognos är att det blir ett M-KD-SD-L-styre och det är nog inte många flera än just journalisterna själva som går i taket kring om det tar 4, 7 eller 9 veckor tills det framgår vilka av de fyra partierna som ska ingå i regeringen eller inte.

Det blir ungefär samma politik oavsett vilka av de fyra partierna som erhåller ministerposter. Det klart viktigaste är istället vilka partier som ingår i regeringsunderlaget.

Med betydande sannolikhet kommer beskedet i morgon onsdag eller nästa vecka. Om det tar en vecka till eller två är det inte en kotte som kommer att tänka på i slutet av oktober.

Faktum är att det är helt bortglömt redan ett par dagar efter att det tillfälle som Ulf Kristersson ger ett Ja-besked och håller pressträff med de andra tre partiledarna.

Nästintill uteslutet

Om de däremot inte kommer överens alls – ja då blir rubrikerna extremt stora. Då går bollen istället över till Lag Magdalena Andersson.

Men att den Rödgröna sidan i så fall skulle kunna finna en majoritet och bilda regering är enligt min bedömning nästintill uteslutet.

Hos talmannen

Det lär med andra ord går bra för Lag Kristersson hos talmannen.

Om det sen sker i morgon, om en vecka eller tre veckor är av mindre betydelse.

Foto: Kristdemokraterna, Axel Adolfsson Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen